Nordman: Ett Vasa med över 100 000 invånare

25.02.2008 kl. 11:07
I flera decennier har det förts ett ställningskrig i mellanstegsförvaltningen, om den som finns mellan kommunerna och centralförvaltningen på riksplanet. Vårt land saknar fortfarande ensådan stark regionförvaltning som sedan länge finns i de nordiska länderna och ut i Europa: en förvaltning som bygger på kommunernas medverkan och inflytande. I kampen mellan stats- och kommunförvaltningen på länsnivå hade statsförvaltningen länge övertaget i form av länsförvaltningen. Men även statens förvaltning på mellannivå är synnerligen splittrad.

Situationen ändrades något i och med Finlands medlemskap i EU, där regionerna har en stark ställning. Som ett resultat av den nya regionlagstiftningen, 1994, delades Vasa län i tre landskap, Mellersta Österbotten, Österbotten, och Södra-Österbotten. Gränsdragningen var svår, framför allt i norra delen av Österbotten, och resulterade i förhållandevis små landskap. Vid det här laget har landskapsförbunden hittat sin roll, som består av både lagstadgade och frivilliga åtaganden. Centrala uppgifter är landskapets intressebevakning samt koordinering av framtidsplanering och utvecklingsarbete. Österbottens förbund ställning har stärkts med åren.

Länsförvaltningens ställning igen har stegvis försvagats. I samband med länsreformen 1997 reducerades 11 län till 5 plus Åland, vilket resulterade i att Vasa län blev en del av Västra Finlands län, trots betydande motstånd i vårt område. Många av oss ville bibehålla vårt eget län. Länets högsta organ, länsstyrelsen, är en gemensam regional myndighet för sju olika ministerier och har som central uppgift att genomföra riksomfattande och regionala målsättningar som statsförvaltningen uppställt.

Länsstyrelsens roll har dock ifrågasatts på senare tid. Vårt eget län är en praktiskt taget omöjlig konstruktion med splittrad förvaltning, långa avstånd, massor av kommuner, många regioner och flera stora regioncentra. Samhörigheten är inte alls densamma som inom förra Vasa län. En gemensam identitet lär inte åstadkommas.

Enligt en kundenkät som gjordes i Västra Finlands län förra hösten ansåg många att länsstyrelsens roll som övervakande och styrande organ borde vara synligare. Resultatet var inte överraskande.

I regeringsprogrammet tog man klarare ställning än någonsin tidigare för att regionförvaltningen skall revideras och demokratiseras. Länsstyrelsernas, arbetskrafts- och näringscentralernas, övriga distriktsförvaltningsmyndigheters och landskapsförbundens arbetsfördelning skall preciseras. Det är hög tid att lyckas med den uppgiften. Resultatet kan knappast bli annat än att länsstyrelsernas tid snart är förbi.

Förra sommaren tillsattes en beredning vars mål är att åstadkomma en regionförvaltning som utgående från medborgarna och kunderna fungerar effektivt och resultatrikt. Beredningsgruppens mandat sträcker sig till sista mars 2009 och avsikten är att reformerna genomförs fullt ut fram till 2010. Reformen kommer att stärka regionerna, som blir underlag för mera av statens och kommunernas verksamhet. Men hur stora regioner behövs för den rollen?

Inte överraskande uppstår i det här skedet en diskussion om en sammanslagning av de tre österbottniska landskapen till ett förvaltningsområde, d.v.s. om en återgång till det gamla länet som underlag. Landskapsförbunden driver inte en sådan lösning, men jag tycker inte att en samgång skall uteslutas. Landskapen är trots allt små och har många gemensamma intressen att driva.

Ett bra resultat förutsätter att tillräckligt stor enighet kan nås ifråga om interna arrangemang, förvaltning och arbetsfördelning som beaktar de nuvarande landskapens behov, språkservice med mera. En central fråga i sammanhanget är valet av regionens huvudstad. Vasa stads tvåspråkighet, förvaltningskultur och internationella prägel talar för valet av Vasa. Hur mycket lättare vore det inte om regionens kommuner börjar bereda en gemensam kommun, ett Vasa med över 100 000 invånare!

Håkan Nordman
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00