Henriksson: En glömd historia

25.02.2008 kl. 11:09
I dagarna har vi fått komma ihåg att det gått 200 år sedan Finska kriget, eller det vi brukar kalla 1808 - och - 09 års krig, började. Det kriget som ledde till att Finland från att ha varit en del av Sverige, blev en autonom del av Ryssland.

Under året kommer denna händelse att uppmärksammas på olika sätt i landet. Det är bra. Varför då, kanske någon tycker? Det har ju varit och farit och idag får vi leva i ett fritt Finland som varit självständigt i drygt 90 år. Javisst, men ändå är det så att rätt många finländare har något luddiga kunskaper vad gäller vårt lands historia. Man vet att vi hört till Ryssland, och utkämpat svåra krig under 1900-talet. Men man vet nödvändigtvis inte att vi var en del av Sverige under århundraden därföre. Lite skrämmande? Javisst!

För oss finlandssvenskar är det också av betydelse att folket i vårt land känner allas vår gemensamma historia. Allehanda fördomar mot oss som svenskspråkiga, kan mycket väl också ha att göra med luckor och brister i dessa kunskaper. Hur ser det då ut i de finska skolorna idag med historieundervisningen? Jo, Finlands historia före 1809, den behöver man inte lära sig mera än det som omnämns under årskurs 6, då eleverna är 12 år gamla. Ja, så är det faktiskt. I högstadiet är det 1800-talet framåt som gäller. För den som går till gymnasiet kan man studera tiden före 1800-talet som frivillig kurs, om jag förstått rätt. Men anmärkningsvärt är i högsta grad att i våra högstadieelevers böcker tiger man som muren om detta skede i historien. Märkligt så det förslår. Jag har svårt att förstå att det är viktigare att lära sig Antikens Grekland än att lära sig sitt eget lands historia.

Tvåhundra år, är det en kort eller lång tid. Ur historieperspektiv kan man inte komma till någon annan slutsats än att det är en väldigt kort tid. De forna egyptierna, romarriket och Columbus upptäckt av Amerika, det skall man alltså lära sig i vår skola, men inte hur det var under den svenska tiden i vårt land. Här har vi något att bita i också i riksdagen. Vi borde nödvändigtvis få till stånd en förändring då det gäller den här delen av läroplanen för vår grundskola. Man kan helt enkelt inte få fortsätta att mörklägga så väsentliga delar av vårt lands historia.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00