Henriksson: En glömd historia

25.02.2008 kl. 11:09
I dagarna har vi fått komma ihåg att det gått 200 år sedan Finska kriget, eller det vi brukar kalla 1808 - och - 09 års krig, började. Det kriget som ledde till att Finland från att ha varit en del av Sverige, blev en autonom del av Ryssland.

Under året kommer denna händelse att uppmärksammas på olika sätt i landet. Det är bra. Varför då, kanske någon tycker? Det har ju varit och farit och idag får vi leva i ett fritt Finland som varit självständigt i drygt 90 år. Javisst, men ändå är det så att rätt många finländare har något luddiga kunskaper vad gäller vårt lands historia. Man vet att vi hört till Ryssland, och utkämpat svåra krig under 1900-talet. Men man vet nödvändigtvis inte att vi var en del av Sverige under århundraden därföre. Lite skrämmande? Javisst!

För oss finlandssvenskar är det också av betydelse att folket i vårt land känner allas vår gemensamma historia. Allehanda fördomar mot oss som svenskspråkiga, kan mycket väl också ha att göra med luckor och brister i dessa kunskaper. Hur ser det då ut i de finska skolorna idag med historieundervisningen? Jo, Finlands historia före 1809, den behöver man inte lära sig mera än det som omnämns under årskurs 6, då eleverna är 12 år gamla. Ja, så är det faktiskt. I högstadiet är det 1800-talet framåt som gäller. För den som går till gymnasiet kan man studera tiden före 1800-talet som frivillig kurs, om jag förstått rätt. Men anmärkningsvärt är i högsta grad att i våra högstadieelevers böcker tiger man som muren om detta skede i historien. Märkligt så det förslår. Jag har svårt att förstå att det är viktigare att lära sig Antikens Grekland än att lära sig sitt eget lands historia.

Tvåhundra år, är det en kort eller lång tid. Ur historieperspektiv kan man inte komma till någon annan slutsats än att det är en väldigt kort tid. De forna egyptierna, romarriket och Columbus upptäckt av Amerika, det skall man alltså lära sig i vår skola, men inte hur det var under den svenska tiden i vårt land. Här har vi något att bita i också i riksdagen. Vi borde nödvändigtvis få till stånd en förändring då det gäller den här delen av läroplanen för vår grundskola. Man kan helt enkelt inte få fortsätta att mörklägga så väsentliga delar av vårt lands historia.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00