Henriksson: En glömd historia

25.02.2008 kl. 11:09
I dagarna har vi fått komma ihåg att det gått 200 år sedan Finska kriget, eller det vi brukar kalla 1808 - och - 09 års krig, började. Det kriget som ledde till att Finland från att ha varit en del av Sverige, blev en autonom del av Ryssland.

Under året kommer denna händelse att uppmärksammas på olika sätt i landet. Det är bra. Varför då, kanske någon tycker? Det har ju varit och farit och idag får vi leva i ett fritt Finland som varit självständigt i drygt 90 år. Javisst, men ändå är det så att rätt många finländare har något luddiga kunskaper vad gäller vårt lands historia. Man vet att vi hört till Ryssland, och utkämpat svåra krig under 1900-talet. Men man vet nödvändigtvis inte att vi var en del av Sverige under århundraden därföre. Lite skrämmande? Javisst!

För oss finlandssvenskar är det också av betydelse att folket i vårt land känner allas vår gemensamma historia. Allehanda fördomar mot oss som svenskspråkiga, kan mycket väl också ha att göra med luckor och brister i dessa kunskaper. Hur ser det då ut i de finska skolorna idag med historieundervisningen? Jo, Finlands historia före 1809, den behöver man inte lära sig mera än det som omnämns under årskurs 6, då eleverna är 12 år gamla. Ja, så är det faktiskt. I högstadiet är det 1800-talet framåt som gäller. För den som går till gymnasiet kan man studera tiden före 1800-talet som frivillig kurs, om jag förstått rätt. Men anmärkningsvärt är i högsta grad att i våra högstadieelevers böcker tiger man som muren om detta skede i historien. Märkligt så det förslår. Jag har svårt att förstå att det är viktigare att lära sig Antikens Grekland än att lära sig sitt eget lands historia.

Tvåhundra år, är det en kort eller lång tid. Ur historieperspektiv kan man inte komma till någon annan slutsats än att det är en väldigt kort tid. De forna egyptierna, romarriket och Columbus upptäckt av Amerika, det skall man alltså lära sig i vår skola, men inte hur det var under den svenska tiden i vårt land. Här har vi något att bita i också i riksdagen. Vi borde nödvändigtvis få till stånd en förändring då det gäller den här delen av läroplanen för vår grundskola. Man kan helt enkelt inte få fortsätta att mörklägga så väsentliga delar av vårt lands historia.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00