Henriksson: Lättare liv för lama-årens skuldsatta

03.03.2008 kl. 10:57
Den första mars 2008 har stor betydelse för många skuldsatta personer i vårt land. Då går vi in för en allmän preskriptionstid av skulder om 15 år. Tiden räknas från den dag fordringsägaren skaffat en betalningsdom mot gäldenären.

I praktiken betyder det här att ett stort antal av de skulder som togs i början av 1990-talet under det vi i allmänt språkbruk kallat "laman", nu preskriberas. Man uppskattar att ca 40.000 gäldenärers skulder upphör genast då bestämmelserna träder ikraft.

Nu är det viktigt att inte missförstå reglerna. En skuld preskriberas inte bara för att det gått 15 år sedan lånet togs. För att skulden skall upphöra, krävs att den sökts ut av låntagaren, d.v.s. gäldenären med en betalningsdom, och att det gått femton år sedan domen gavs. Det betyder i praktiken att den som gett lånet, i regel banken, haft femton år på sig sedan domen gavs att via utmätning driva in skulden av gäldenären.

I praktiken handlar det därför långt om sådana skulder, där låntagaren helt enkelt saknat utmätningsbara tillgångar eller haft så stora sammanlagda skulder att inkomsterna inte räckt till för att täcka hela fordran. Många sådana fall uppstod under depressionsåren i början av 1990-talet. Då var det inte alls ovanligt att också personer som gått i borgen, plötsligt befann sig i betalarens kläder.

Det totala borgensansvaret kunde också uppgå till förhållandevis höga belopp, som i praktiken visade sig vara omöjliga för enskilda borgensmän att klara av. Det här bekräftas också av det faktum, att av dagens skuldsaneringsgäldenärer, har åtminstone en tredjedel borgensskulder.

I anslutning till den här lagstiftningen godkände riksdagen under veckan en ändring av skuldsaneringslagen och lagen om preskription av skulder. Kort och gott går den ut på att då domstolen fastställer ett betalningsprogram för en skuldsanering, skall man beakta om någon skuld preskriberas under programmets gång.

Ett program är i regel fem år långt. Gäldenären får också rätt att ansöka om upphävande av en skuldsanering. I praktiken betyder det att om man som gäldenär har ett betalningsprogram, som omfattar enbart en större skuld, som enligt preskriptionsreglerna skulle preskriberas under den tid betalningsprogrammet är ikraft, så lönar det sig att ansöka om upphävande.
Däremot lönar det sig sällan om man har många skulder, eftersom ett upphävande av ett skuldsaneringsprogram alltid innebär att man går tillbaka till situationen före saneringen, och skulderna återgår i princip till sina ursprungliga belopp.

I lagutskottet var vi synnerligen eniga om att den här lagstiftningen är ytterst välkommen och nödvändig. Genom den förhindras livslång utsökning och indrivning. Samtidigt är vi medvetna om att det handlar om regler som är svåra för gemene man att förstå. Såpass invecklad lagstiftning handlar det om. Därför är det viktigt att justitieministeriet skulle lyckas informera på ett folkligt sätt om vad dessa ändringar i praktiken betyder i olika fall.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00