Nylund: Fasta eller trådlösa förbindelser?

03.03.2008 kl. 11:00
TeliaSonera har meddelat att de för cirka 53 000 abonnenter kommer att avsluta de fasta telefonförbindelserna via kopparkabel och ersätta dem med trådlösa lösningar. När kunderna får ett meddelande om att deras fasta förbindelse kommer att brytas väcker det förstås en berättigad oro.

Under en mycket lång tid har det fasta telefonnätet varit den enda infrastrukturen som funnits i landet. De senaste årens tekniska utveckling har dock medfört att antalet fasta telefonförbindelser minskat drastiskt i takt med att man gått över till mobiltelefoner. År 1996 var 94 procent av alla hushåll anslutna till det fasta telefonnätet och år 2006 hade endast 49 procent en fast förbindelse. Antalet anslutna minskar fortfarande i samma takt och antalet samtalsminuter minskar ännu mera med 10-15 procent per år. Utvecklingen är den samma i andra europeiska länder.

Med det här som bakgrund ändrade föregående riksdag kommunikationsmarknadslagen som reglerat bland annat teletrafiken så att lagstiftningen nu är teknologineutral. I klartext betyder det att samhället och myndigheterna inte tar ställning till vilken teknik som används, fast eller luftburen, utan endast ställer krav på servicenivån.

Telefonitjänster är så kallade samhällsomfattande tjänster, med andra ord samhällelig grundservice. Det betyder att kraven på de privata teleföretagen är mycket stränga och lagen slår entydigt fast att servicenivån inte får försämras trots byte av teknik. Helt enkelt, lagen tillåter inte att en teleoperatör lägger ner sitt fasta nät om man inte kan garantera fullgoda lösningar som ersätter koppartråden.

Trots detta är det många både privatpersoner och företagare som är oroliga och tar kontakt efter att de blivit brevledes kontaktade av TeliaSonera. Oron gäller bland annat hörbarhet i mobilnätet, om basstationerna fungerar vid elavbrott och om det går att få fungerande faxtjänster via trådlös teknik.

Vissa experter på datateknologi hävdar också att snabba trådlösa förbindelser är något som kommer att fungera endast till en början när nätet är lågt belastat, men i takt med att informationsmängden ökar blir överföringen långsam. Eftersom den elektroniska överföringen blir allt viktigare både för privatpersoner och för företag är farhågorna värda att tas på fullaste allvar, så att vi kan förebygga problem istället för att någon ska vara tvungen att hävda sin rätt via domstol i efterskott.

I svenska riksdagsgruppen har vi diskuterat frågan och kommer att bevaka den framöver. Samhället ska inte motverka den tekniska utvecklingen, men kan heller inte tillåta att medborgarna ska få en försämrad servicenivå om de nya systemen visar sig vara otillräckliga. På torsdagens frågetimme i riksdagen fick jag möjlighet att fråga kommunikationsminister Suvi Lindén om regeringens beredskap och möjlighet att följa upp att servicenivån hålls. Ministern hävdade att kommunikationsministeriet noggrant kommer att följa upp utvecklingen och hänvisade också till regeringens nationella bredbandsstrategi.

Det finns allt skäl att befrämja de projekt som pågår i många österbottniska kommuner idag, där fastighetsägarna själva med kommunernas hjälp bygger egna optiska fiberkabelnät. Det har visat sig att redan det att kommunerna drar fiberkabel till sina fastigheter ger en så stor totalmängd att priset blir överkomligt även för andra fastighetsägare.

Då har man en så kallad öppen lösning, som bär långt in i framtiden, och där inget teleföretag har monopolsituation på infrastrukturen och det alltså existerar en riktig konkurrens. Telekommunikationen och dataöverföringens tekniska nivå är idag mycket långt avgörande inte minst för landsbygdssamhällenas utveckling. Då är det skäligt att också samhället deltar till någon del!

Mats Nylund
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37