Nylund: Fasta eller trådlösa förbindelser?

03.03.2008 kl. 11:00
TeliaSonera har meddelat att de för cirka 53 000 abonnenter kommer att avsluta de fasta telefonförbindelserna via kopparkabel och ersätta dem med trådlösa lösningar. När kunderna får ett meddelande om att deras fasta förbindelse kommer att brytas väcker det förstås en berättigad oro.

Under en mycket lång tid har det fasta telefonnätet varit den enda infrastrukturen som funnits i landet. De senaste årens tekniska utveckling har dock medfört att antalet fasta telefonförbindelser minskat drastiskt i takt med att man gått över till mobiltelefoner. År 1996 var 94 procent av alla hushåll anslutna till det fasta telefonnätet och år 2006 hade endast 49 procent en fast förbindelse. Antalet anslutna minskar fortfarande i samma takt och antalet samtalsminuter minskar ännu mera med 10-15 procent per år. Utvecklingen är den samma i andra europeiska länder.

Med det här som bakgrund ändrade föregående riksdag kommunikationsmarknadslagen som reglerat bland annat teletrafiken så att lagstiftningen nu är teknologineutral. I klartext betyder det att samhället och myndigheterna inte tar ställning till vilken teknik som används, fast eller luftburen, utan endast ställer krav på servicenivån.

Telefonitjänster är så kallade samhällsomfattande tjänster, med andra ord samhällelig grundservice. Det betyder att kraven på de privata teleföretagen är mycket stränga och lagen slår entydigt fast att servicenivån inte får försämras trots byte av teknik. Helt enkelt, lagen tillåter inte att en teleoperatör lägger ner sitt fasta nät om man inte kan garantera fullgoda lösningar som ersätter koppartråden.

Trots detta är det många både privatpersoner och företagare som är oroliga och tar kontakt efter att de blivit brevledes kontaktade av TeliaSonera. Oron gäller bland annat hörbarhet i mobilnätet, om basstationerna fungerar vid elavbrott och om det går att få fungerande faxtjänster via trådlös teknik.

Vissa experter på datateknologi hävdar också att snabba trådlösa förbindelser är något som kommer att fungera endast till en början när nätet är lågt belastat, men i takt med att informationsmängden ökar blir överföringen långsam. Eftersom den elektroniska överföringen blir allt viktigare både för privatpersoner och för företag är farhågorna värda att tas på fullaste allvar, så att vi kan förebygga problem istället för att någon ska vara tvungen att hävda sin rätt via domstol i efterskott.

I svenska riksdagsgruppen har vi diskuterat frågan och kommer att bevaka den framöver. Samhället ska inte motverka den tekniska utvecklingen, men kan heller inte tillåta att medborgarna ska få en försämrad servicenivå om de nya systemen visar sig vara otillräckliga. På torsdagens frågetimme i riksdagen fick jag möjlighet att fråga kommunikationsminister Suvi Lindén om regeringens beredskap och möjlighet att följa upp att servicenivån hålls. Ministern hävdade att kommunikationsministeriet noggrant kommer att följa upp utvecklingen och hänvisade också till regeringens nationella bredbandsstrategi.

Det finns allt skäl att befrämja de projekt som pågår i många österbottniska kommuner idag, där fastighetsägarna själva med kommunernas hjälp bygger egna optiska fiberkabelnät. Det har visat sig att redan det att kommunerna drar fiberkabel till sina fastigheter ger en så stor totalmängd att priset blir överkomligt även för andra fastighetsägare.

Då har man en så kallad öppen lösning, som bär långt in i framtiden, och där inget teleföretag har monopolsituation på infrastrukturen och det alltså existerar en riktig konkurrens. Telekommunikationen och dataöverföringens tekniska nivå är idag mycket långt avgörande inte minst för landsbygdssamhällenas utveckling. Då är det skäligt att också samhället deltar till någon del!

Mats Nylund
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15