Wideroos: Tingsrättsreformen

05.03.2008 kl. 15:58
Tingsrättsreformen är bara en av de reformer som tidigare och nuvarande regering startar och genomför. Det gemensamma för de allra flesta reformer är att de har en språklig dimension. Det är naturligtvis inte så att alla människor hela tiden har att göra med alla statliga myndigheter, men alla har vi någon gång i vårt liv beröring med statliga myndigheter. Och kommunala också för den delen. Och det är då det börjar handla om språk.

Det är då det handlar om att den statliga myndigheten är uppbyggd så att den också kan ge service i praktiken på båda språken - inte bara på pappret. Det som bekymrar i dessa reformer - där allting skall bli större - är hur vi i framtiden skall kunna garantera en god svenska service om alla statliga myndigheter har finska som förvaltningsspråk. Det finns de som säger att en stark svenska minoritet i en förvaltning är en bra garant för svensk service. Men varför resonerar man inte tvärtom?

En stark finsk minoritet borde rimligtvis garantera en bra service på finska! Eller? Regeringen har mycket reformarbete på gång nu, men det verkar som om varje reform lever sitt eget liv. Ur språklig synvinkel är detta naturligtvis ett problem. När varje reform sker enligt en egen agenda finns det ingen helhetssyn på vad som händer med den språkliga servicen - annat än att var och en myndighet själv säger sig garantera en god service på båda språken.

Man kan heller inte låta bli att ställa frågan varför det är så svårt för så många att arbeta för att det också skall finnas en svenskspråkig förvaltning i vårt land. Varför är det så svårt att t.ex. stöda att Vasa tingsrätt bildas - den enda tingsrätt i landet som i så fall skulle ha svenska som förvaltningsspråk?

Polisdistrikten är historia, men visst hade uppdelningen av Österbotten (mellan Oravais och Nykarleby) språkliga förtecken. Man fick ju två finskspråkiga polisdistrikt i stället för ett svenskt! I skrivande stund finns ännu hoppet kvar när det gäller tingsrätterna. Minister Brax har uppvaktats flitigt och återstår nu att se vilken som blir hennes modell.

Ulla-Maj Wideroos
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse, responsdebatt

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
29.03.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om redogörelsen för den inre säkerheten

Gruppanförandet hölls av ledamot Mikko Ollikainen
16.03.2022 kl. 15:00

Statsrådets bostadspolitiska redogörelse

Gruppanförande hållet av rikdagsledamot Mikko Ollikainen.
02.03.2022 kl. 16:06

Statsministerns upplysning om utrikes-och säkerhetspolitiska läget 23.2.2022

Gruppanförandet hållet av ledamot Eva Biaudet.
23.02.2022 kl. 15:00

Svar på interpellation om bränsle- och energipriserna 22.2.2022

Gruppanförandet hölls av ledamot Sandra Bergqvist
22.02.2022 kl. 14:56

Statsministerns upplysning - Översikt över det utrikes- och säkerhetspolitiska läget 22.2.2022

Ledamot Anders Adlercreutz höll gruppanförandet.
22.02.2022 kl. 14:11

Människorättspolitiska redogörelsen

Gruppanförandet hölls av ledamot Biaudet
16.02.2022 kl. 15:41