Tingsrättsreformen är bara en av de reformer som tidigare och nuvarande regering startar och genomför. Det gemensamma för de allra flesta reformer är att de har en språklig dimension. Det är naturligtvis inte så att alla människor hela tiden har att göra med alla statliga myndigheter, men alla har vi någon gång i vårt liv beröring med statliga myndigheter. Och kommunala också för den delen. Och det är då det börjar handla om språk.
Det är då det handlar om att den statliga myndigheten är uppbyggd så att den också kan ge service i praktiken på båda språken - inte bara på pappret. Det som bekymrar i dessa reformer - där allting skall bli större - är hur vi i framtiden skall kunna garantera en god svenska service om alla statliga myndigheter har finska som förvaltningsspråk. Det finns de som säger att en stark svenska minoritet i en förvaltning är en bra garant för svensk service. Men varför resonerar man inte tvärtom?
En stark finsk minoritet borde rimligtvis garantera en bra service på finska! Eller? Regeringen har mycket reformarbete på gång nu, men det verkar som om varje reform lever sitt eget liv. Ur språklig synvinkel är detta naturligtvis ett problem. När varje reform sker enligt en egen agenda finns det ingen helhetssyn på vad som händer med den språkliga servicen - annat än att var och en myndighet själv säger sig garantera en god service på båda språken.
Man kan heller inte låta bli att ställa frågan varför det är så svårt för så många att arbeta för att det också skall finnas en svenskspråkig förvaltning i vårt land. Varför är det så svårt att t.ex. stöda att Vasa tingsrätt bildas - den enda tingsrätt i landet som i så fall skulle ha svenska som förvaltningsspråk?
Polisdistrikten är historia, men visst hade uppdelningen av Österbotten (mellan Oravais och Nykarleby) språkliga förtecken. Man fick ju två finskspråkiga polisdistrikt i stället för ett svenskt! I skrivande stund finns ännu hoppet kvar när det gäller tingsrätterna. Minister Brax har uppvaktats flitigt och återstår nu att se vilken som blir hennes modell.
Ulla-Maj Wideroos
Gruppanföranden |
Riksmötets öppningsdebatt 2008
Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för 2008
Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41
Jubileumsplenum Finland 90 år
I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45
Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen
När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram
Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35
Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)
Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
