Wideroos: Risk för fartblindhet

10.03.2008 kl. 11:07
Det är mycket på gång inom den statliga regionalförvaltningen. Samma sak gäller kommunerna och den kommunala regionalförvaltningen. Vi får läsa om att man kanske skall slå ihop sjukvårdsdistrikten och bilda större enheter. Eller såf år vi läsa om att någon minister vill slå ihop sjukvårdsdistrikten och landskapsförbunden. Vi läser om att någon planerar att slå ihop miljöcentralerna med TE-centralerna.

Det är inte underligt att en och annan blir konfunderad över vad som är på gång i regeringen. På torsdagens frågetimme fick jag möjlighet att fråga om detta och av minister Kiviniemis svar kan man dra slutsatsen att en del av dessa utspel och förslag faktiskt är enskilda minstrars förslag och inte hela regeringens. Ändå gäller det att ta alla dessa utspel på allvar. För det kommer garanterat att hända en hel del under denna regering. Frågan är bara vad.

Det är klart att också den offentliga förvaltningen måste bli effektivare - det är bara det att det inte får ske på bekostnad av servicen. Och tyvärr finns alltid en risk att någon blir fartblind och tycker att det är bra med reformer och stora enheter och så glömmer man att det offentliga också skall ge service.

För oss i Österbotten (och övriga svenskfinland) handlar det förutom den traditionella servicen också om service på två språk. Det är lätt att tala om stora enheter och bättre kvalitet på servicen när man samlar mycket kunskap på samma ställe - det är också lätt att i det sammanhanget glömma att servicen skall fungera också på svenska. Och jo - jag vet att någon nu säger att SFP:arna hela tiden "gnäller" om service på svenska. Det gör vi också av den enkla orsaken att någon måste göra det och vi gör det mer än gärna.

Finland har ett mycket bra rykte utomlands när det gäller språklagstiftning och hur man behandlar sina båda nationalspråk. Den linjen skall vi fortsätta på - kanske kan vi till och med bli bättre. Det är därför som vi i alla reformer måste påminna om vår finlandssvenska existens, om att vi har precis samma behov som finskatalande - varken mera eller mindre.

Vi är och kan i framtiden vara en bra modell för många andra länder. Det låter väldigt byråkratiskt när vi talar om reformer och förvaltningar, landskap, distrikt och centraler. Men faktum är att bakom och inom dessa organisationer finns många saker som berör oss alla. Förr eller senare och då måste förvaltningarna vara byggda så att de kan ge service åt alla finländska medborgare -på finska och svenska.

Ulla-Maj Wideroos
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35