Wideroos: Risk för fartblindhet

10.03.2008 kl. 11:07
Det är mycket på gång inom den statliga regionalförvaltningen. Samma sak gäller kommunerna och den kommunala regionalförvaltningen. Vi får läsa om att man kanske skall slå ihop sjukvårdsdistrikten och bilda större enheter. Eller såf år vi läsa om att någon minister vill slå ihop sjukvårdsdistrikten och landskapsförbunden. Vi läser om att någon planerar att slå ihop miljöcentralerna med TE-centralerna.

Det är inte underligt att en och annan blir konfunderad över vad som är på gång i regeringen. På torsdagens frågetimme fick jag möjlighet att fråga om detta och av minister Kiviniemis svar kan man dra slutsatsen att en del av dessa utspel och förslag faktiskt är enskilda minstrars förslag och inte hela regeringens. Ändå gäller det att ta alla dessa utspel på allvar. För det kommer garanterat att hända en hel del under denna regering. Frågan är bara vad.

Det är klart att också den offentliga förvaltningen måste bli effektivare - det är bara det att det inte får ske på bekostnad av servicen. Och tyvärr finns alltid en risk att någon blir fartblind och tycker att det är bra med reformer och stora enheter och så glömmer man att det offentliga också skall ge service.

För oss i Österbotten (och övriga svenskfinland) handlar det förutom den traditionella servicen också om service på två språk. Det är lätt att tala om stora enheter och bättre kvalitet på servicen när man samlar mycket kunskap på samma ställe - det är också lätt att i det sammanhanget glömma att servicen skall fungera också på svenska. Och jo - jag vet att någon nu säger att SFP:arna hela tiden "gnäller" om service på svenska. Det gör vi också av den enkla orsaken att någon måste göra det och vi gör det mer än gärna.

Finland har ett mycket bra rykte utomlands när det gäller språklagstiftning och hur man behandlar sina båda nationalspråk. Den linjen skall vi fortsätta på - kanske kan vi till och med bli bättre. Det är därför som vi i alla reformer måste påminna om vår finlandssvenska existens, om att vi har precis samma behov som finskatalande - varken mera eller mindre.

Vi är och kan i framtiden vara en bra modell för många andra länder. Det låter väldigt byråkratiskt när vi talar om reformer och förvaltningar, landskap, distrikt och centraler. Men faktum är att bakom och inom dessa organisationer finns många saker som berör oss alla. Förr eller senare och då måste förvaltningarna vara byggda så att de kan ge service åt alla finländska medborgare -på finska och svenska.

Ulla-Maj Wideroos
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35