Nylund: Kommun, samkommun eller värdkommun?

10.03.2008 kl. 12:31
På olika ställen i Österbotten går diskussionerna fortfarande höga om de olika samarbetsmodellerna som KSSR-processen har gett oss och om de ger oss ökad effektivitet och konkurrenskraft eller inte. I södra Österbotten diskuterar en del, främst finskspråkiga politiker, fortfarande om man valt rätt samarbetsområde eller inte. I Korsholm ställer kommunfullmäktiges ordförande frågan om Vasa kan var ett starkt regioncentrum även utan en kommunsammanslagning, och i Oravais är invånarna och politikerna delade i frågan om kommunen borde gå samman med Vörå-Maxmo eller sikta direkt på en samgång med Korsholm när den frågan blir aktuell. I vår egen nejd har beslutet om den gemensamma social-, hälso- och sjukvården fattats och det riktiga arbetet för verkställighet ska snart börja.

Korsholm fullmäktigeordförande Monica Sirén-Aura säger att utan kommunsammanslagning faller Vasa ner från att vara Finlands trettonde största stad till att bli den sjuttonde största, eftersom inrikesministeriet inte ser till regionen utan till kommungränsen när man klassificerar städerna. Sirén-Aura har helt rätt när det gäller alla andra städer i vårt land, men det finns ett undantag, och det är huvudstadsregionen. Där har vi fyra olika städer, alla med sin egen identitet och sina särdrag, men de räknas som en helhet. Med samarbete och ömsesidig respekt så kan en sådan konstruktion faktiskt fungera mycket väl, och ge liknande fördelar som en kommunsammanslagning.

Än utvecklingen i vår nejd då? Jag som följt processen lite från sidan tycker jag har haft anledning att känna mig stolt över de ledande förtroendevaldas och tjänstemännens anda av samförstånd och den ömsesidiga respekt man visat varandra mellan respektive kommunledningar. Jag har primärt varit skeptisk till fördelarna med kommunsammanslagningar. Efter ett knappt år i riksdagen där jag fått ta del av inställningen till vår kommunstruktur i alla våra tre stora
partier, både de två som för tillfället finns i regeringen, och det som finns i opposition, så räknar jag ändå helt kallt med att KSSR bara är början på en process mot kommunfusioner.

Därifrån är förstås tanken om vad som ska hända i vår egen nejd ganska kort. Snart är vi i det läget att hela social-, hälso- och sjukvårdssektorn är gemensam mellan våra fyra kommuner. Andra stadiets yrkesutbildning är redan gemensam och vi planerar en koordinering av gymnasieutbildningen. På riksplanet och i någon mån i kommunerna har man börjat diskutera behovet av samordning i de tekniska sektorerna. Det som blir kvar att administrera i primärkommunerna är då grundskolväsendet, nog så viktigt i både staden och på landsbygden, men mycket långt reglerat av staten. I kultur- och idrottssektorerna tror jag ingen har diskuterat ett mer ingående samarbete, men de står, trots sin stora betydelse för kommuninvånarna, för en mycket liten del av det kommunala fögderiet.

Den process som nu pågår i Jakobstads stadsfullmäktige är avgörande för det fortsatta samarbetet i nejden, i synnerhet som allt fler nämner ordet kommunsammanslagning. Nu handlar det förstås inte bara om valet av chef för bastrygghetsnämnden. Valet är en form av test på värdkommunens funktionsduglighet och Jakobstads mognad att hantera sin roll som regionens centrum. Jag tror fortfarande fullt och fast på att Jakobstads fullmäktige inte kommer att gå emot både styrgruppen, sin egen förtroendemannaledning, grannkommunernas förtroendemannaledning och ramavtalet i frågan om chefsvalet. Jag vill se den diskussion som nu uppstått som något som alla kan få erfarenheter av för framtiden. Vi har kanske inte valt den optimala administrationsmodellen, men tillsammans ska vi göra det bästa möjliga av den.

Jag tycker de förtroendevalda är värda ett tack för att vi kommit så här långt. Vi kommer nog i mål!

Mats Nylund
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15