Nordman: Finland konkurrenskraftigast inom EU

11.03.2008 kl. 16:50
Enligt den tyska finanskoncernen Allianz är Finland det konkurrenskraftigaste landet i EU. År 2005 utsågs Finland till det mest konkurrenskraftiga landet i världen enligt World Economic Forums internationella jämförelse. Detta är en enorm bedrift med tanke på vilket läget var i början av 1990-talet.

I samband med Sovjetunionens kollaps öppnades marknaderna och den lukrativa handeln med öst föll bort. Östhandeln uppgick som mest till 20 procent av Finlands utrikeshandel. Finland var ett dyrt och ineffektivt land i det skedet och massarbetslöshet blev ett faktum. Mellan 1990-1993 sjönk BNP med 13 % och arbetslösheten steg från 3 till 18 procent. För att få ekonomin på fötter krävdes en hästkur som slog mycket hårt och medförde överskuldsättning, konkurser och till och med försämrat socialskydd.

I takt med den ökade internationaliseringen och den världsomfattande globaliseringen har Finland kunnat dra nytta av nya möjligheter. Näringslivet har internationaliserats och företagen hänger med konkurrensen ute i världen. Wärtsilä, ABB och Vacon i Vasa utgör lysande exempel för att inte tala om Nokia som för sina mobiltelefoner har en marknadsandel på 40 procent och vars firmanamn enligt amerikanska Business Week är det femte värdefullaste i världen.

Hur har vi nått dessa resultat? Först och främst tack vare den högklassiga utbildning vi har i Finland och den stora satsningen på forskning och utvecklingsarbete. Sedan 1990-talets början satsar Finland en viss andel av bruttonationalprodukten på forskning. För närvarande utgör andelen 3,5 % av BNP, vilket är mer än i de flesta länder. Satsningar på utbildning på orter där det finns behov med tanke på kompetens och arbetsmarknad och allmän utveckling är god politik såväl nationellt som regionalt sett. Detta förser arbetsmarknaden med kunnig arbetskraft och en sysselsättning som i sin tur skapar välstånd och konkurrenskraft. Finlands starka konkurrenskraft och 127 000 fler arbetsplatser sedan 2004 är inget sammanträffande.

Enligt den tyska undersökningen har Finland inom ett år klättrat förbi Sverige och Danmark. Syftet med undersökningen är inte att rangordna de olika länderna, utan att undersöka hur pass bra de uppfyller Lissabonstrategin, som slogs fast år 2000, är en gemensam strategi för en hållbar tillväxt och sysselsättning med målsättningen att EU skall bli världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi innan år 2010. Jämförelsen görs genom ett index som beaktar tillväxt, sysselsättning, produktivitet, framtidsinvesteringar, offentliga finanser och utbildning. Finland uppfyller Lissabonstrategins krav med råge.

En förutsättning för en hög tillväxt och sysselsättning, är en välfungerande och produktiv offentlig förvaltning. Därför ställs nu krav på förändringar i kommunstrukturerna. Detta gäller även i Österbotten. Genom samarbete mellan kommuner och regioner skapas många starka regioncentra som motorer för utvecklingen. De behövs för att kunna erbjuda service, kunskap och arbetskraft åt företag som vill etablera sig eller utvidga sin verksamhet.

Finland ligger i topp för tillfället men vi skall inte slå oss till ro. Om vi inte hänger med i utvecklingen finns det risk för sämre tider, speciellt under en ny lågkonjunktur.
Håkan Nordman
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37