Enligt den tyska finanskoncernen Allianz är Finland det konkurrenskraftigaste landet i EU. År 2005 utsågs Finland till det mest konkurrenskraftiga landet i världen enligt World Economic Forums internationella jämförelse. Detta är en enorm bedrift med tanke på vilket läget var i början av 1990-talet.
I samband med Sovjetunionens kollaps öppnades marknaderna och den lukrativa handeln med öst föll bort. Östhandeln uppgick som mest till 20 procent av Finlands utrikeshandel. Finland var ett dyrt och ineffektivt land i det skedet och massarbetslöshet blev ett faktum. Mellan 1990-1993 sjönk BNP med 13 % och arbetslösheten steg från 3 till 18 procent. För att få ekonomin på fötter krävdes en hästkur som slog mycket hårt och medförde överskuldsättning, konkurser och till och med försämrat socialskydd.
I takt med den ökade internationaliseringen och den världsomfattande globaliseringen har Finland kunnat dra nytta av nya möjligheter. Näringslivet har internationaliserats och företagen hänger med konkurrensen ute i världen. Wärtsilä, ABB och Vacon i Vasa utgör lysande exempel för att inte tala om Nokia som för sina mobiltelefoner har en marknadsandel på 40 procent och vars firmanamn enligt amerikanska Business Week är det femte värdefullaste i världen.
Hur har vi nått dessa resultat? Först och främst tack vare den högklassiga utbildning vi har i Finland och den stora satsningen på forskning och utvecklingsarbete. Sedan 1990-talets början satsar Finland en viss andel av bruttonationalprodukten på forskning. För närvarande utgör andelen 3,5 % av BNP, vilket är mer än i de flesta länder. Satsningar på utbildning på orter där det finns behov med tanke på kompetens och arbetsmarknad och allmän utveckling är god politik såväl nationellt som regionalt sett. Detta förser arbetsmarknaden med kunnig arbetskraft och en sysselsättning som i sin tur skapar välstånd och konkurrenskraft. Finlands starka konkurrenskraft och 127 000 fler arbetsplatser sedan 2004 är inget sammanträffande.
Enligt den tyska undersökningen har Finland inom ett år klättrat förbi Sverige och Danmark. Syftet med undersökningen är inte att rangordna de olika länderna, utan att undersöka hur pass bra de uppfyller Lissabonstrategin, som slogs fast år 2000, är en gemensam strategi för en hållbar tillväxt och sysselsättning med målsättningen att EU skall bli världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi innan år 2010. Jämförelsen görs genom ett index som beaktar tillväxt, sysselsättning, produktivitet, framtidsinvesteringar, offentliga finanser och utbildning. Finland uppfyller Lissabonstrategins krav med råge.
En förutsättning för en hög tillväxt och sysselsättning, är en välfungerande och produktiv offentlig förvaltning. Därför ställs nu krav på förändringar i kommunstrukturerna. Detta gäller även i Österbotten. Genom samarbete mellan kommuner och regioner skapas många starka regioncentra som motorer för utvecklingen. De behövs för att kunna erbjuda service, kunskap och arbetskraft åt företag som vill etablera sig eller utvidga sin verksamhet.
Finland ligger i topp för tillfället men vi skall inte slå oss till ro. Om vi inte hänger med i utvecklingen finns det risk för sämre tider, speciellt under en ny lågkonjunktur.
Håkan Nordman
Gruppanföranden |
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse
Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
