Enligt den tyska finanskoncernen Allianz är Finland det konkurrenskraftigaste landet i EU. År 2005 utsågs Finland till det mest konkurrenskraftiga landet i världen enligt World Economic Forums internationella jämförelse. Detta är en enorm bedrift med tanke på vilket läget var i början av 1990-talet.
I samband med Sovjetunionens kollaps öppnades marknaderna och den lukrativa handeln med öst föll bort. Östhandeln uppgick som mest till 20 procent av Finlands utrikeshandel. Finland var ett dyrt och ineffektivt land i det skedet och massarbetslöshet blev ett faktum. Mellan 1990-1993 sjönk BNP med 13 % och arbetslösheten steg från 3 till 18 procent. För att få ekonomin på fötter krävdes en hästkur som slog mycket hårt och medförde överskuldsättning, konkurser och till och med försämrat socialskydd.
I takt med den ökade internationaliseringen och den världsomfattande globaliseringen har Finland kunnat dra nytta av nya möjligheter. Näringslivet har internationaliserats och företagen hänger med konkurrensen ute i världen. Wärtsilä, ABB och Vacon i Vasa utgör lysande exempel för att inte tala om Nokia som för sina mobiltelefoner har en marknadsandel på 40 procent och vars firmanamn enligt amerikanska Business Week är det femte värdefullaste i världen.
Hur har vi nått dessa resultat? Först och främst tack vare den högklassiga utbildning vi har i Finland och den stora satsningen på forskning och utvecklingsarbete. Sedan 1990-talets början satsar Finland en viss andel av bruttonationalprodukten på forskning. För närvarande utgör andelen 3,5 % av BNP, vilket är mer än i de flesta länder. Satsningar på utbildning på orter där det finns behov med tanke på kompetens och arbetsmarknad och allmän utveckling är god politik såväl nationellt som regionalt sett. Detta förser arbetsmarknaden med kunnig arbetskraft och en sysselsättning som i sin tur skapar välstånd och konkurrenskraft. Finlands starka konkurrenskraft och 127 000 fler arbetsplatser sedan 2004 är inget sammanträffande.
Enligt den tyska undersökningen har Finland inom ett år klättrat förbi Sverige och Danmark. Syftet med undersökningen är inte att rangordna de olika länderna, utan att undersöka hur pass bra de uppfyller Lissabonstrategin, som slogs fast år 2000, är en gemensam strategi för en hållbar tillväxt och sysselsättning med målsättningen att EU skall bli världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi innan år 2010. Jämförelsen görs genom ett index som beaktar tillväxt, sysselsättning, produktivitet, framtidsinvesteringar, offentliga finanser och utbildning. Finland uppfyller Lissabonstrategins krav med råge.
En förutsättning för en hög tillväxt och sysselsättning, är en välfungerande och produktiv offentlig förvaltning. Därför ställs nu krav på förändringar i kommunstrukturerna. Detta gäller även i Österbotten. Genom samarbete mellan kommuner och regioner skapas många starka regioncentra som motorer för utvecklingen. De behövs för att kunna erbjuda service, kunskap och arbetskraft åt företag som vill etablera sig eller utvidga sin verksamhet.
Finland ligger i topp för tillfället men vi skall inte slå oss till ro. Om vi inte hänger med i utvecklingen finns det risk för sämre tider, speciellt under en ny lågkonjunktur.
Håkan Nordman
Gruppanföranden |
Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011
Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00
Regeringens rambudget för åren 2008-2011
Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15
Riksdagens 100-års jubileumsplenum
Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30
Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet
"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30
Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen
Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap
Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007
Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
