Enligt den tyska finanskoncernen Allianz är Finland det konkurrenskraftigaste landet i EU. År 2005 utsågs Finland till det mest konkurrenskraftiga landet i världen enligt World Economic Forums internationella jämförelse. Detta är en enorm bedrift med tanke på vilket läget var i början av 1990-talet.

I samband med Sovjetunionens kollaps öppnades marknaderna och den lukrativa handeln med öst föll bort. Östhandeln uppgick som mest till 20 procent av Finlands utrikeshandel. Finland var ett dyrt och ineffektivt land i det skedet och massarbetslöshet blev ett faktum. Mellan 1990-1993 sjönk BNP med 13 % och arbetslösheten steg från 3 till 18 procent. För att få ekonomin på fötter krävdes en hästkur som slog mycket hårt och medförde överskuldsättning, konkurser och till och med försämrat socialskydd.

I takt med den ökade internationaliseringen och den världsomfattande globaliseringen har Finland kunnat dra nytta av nya möjligheter. Näringslivet har internationaliserats och företagen hänger med konkurrensen ute i världen. Wärtsilä, ABB och Vacon i Vasa utgör lysande exempel för att inte tala om Nokia som för sina mobiltelefoner har en marknadsandel på 40 procent och vars firmanamn enligt amerikanska Business Week är det femte värdefullaste i världen.

Hur har vi nått dessa resultat? Först och främst tack vare den högklassiga utbildning vi har i Finland och den stora satsningen på forskning och utvecklingsarbete. Sedan 1990-talets början satsar Finland en viss andel av bruttonationalprodukten på forskning. För närvarande utgör andelen 3,5 % av BNP, vilket är mer än i de flesta länder. Satsningar på utbildning på orter där det finns behov med tanke på kompetens och arbetsmarknad och allmän utveckling är god politik såväl nationellt som regionalt sett. Detta förser arbetsmarknaden med kunnig arbetskraft och en sysselsättning som i sin tur skapar välstånd och konkurrenskraft. Finlands starka konkurrenskraft och 127 000 fler arbetsplatser sedan 2004 är inget sammanträffande.

Enligt den tyska undersökningen har Finland inom ett år klättrat förbi Sverige och Danmark. Syftet med undersökningen är inte att rangordna de olika länderna, utan att undersöka hur pass bra de uppfyller Lissabonstrategin, som slogs fast år 2000, är en gemensam strategi för en hållbar tillväxt och sysselsättning med målsättningen att EU skall bli världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi innan år 2010. Jämförelsen görs genom ett index som beaktar tillväxt, sysselsättning, produktivitet, framtidsinvesteringar, offentliga finanser och utbildning. Finland uppfyller Lissabonstrategins krav med råge.

En förutsättning för en hög tillväxt och sysselsättning, är en välfungerande och produktiv offentlig förvaltning. Därför ställs nu krav på förändringar i kommunstrukturerna. Detta gäller även i Österbotten. Genom samarbete mellan kommuner och regioner skapas många starka regioncentra som motorer för utvecklingen. De behövs för att kunna erbjuda service, kunskap och arbetskraft åt företag som vill etablera sig eller utvidga sin verksamhet.

Finland ligger i topp för tillfället men vi skall inte slå oss till ro. Om vi inte hänger med i utvecklingen finns det risk för sämre tider, speciellt under en ny lågkonjunktur.
Håkan Nordman