Nordman: Finland konkurrenskraftigast inom EU

11.03.2008 kl. 16:50
Enligt den tyska finanskoncernen Allianz är Finland det konkurrenskraftigaste landet i EU. År 2005 utsågs Finland till det mest konkurrenskraftiga landet i världen enligt World Economic Forums internationella jämförelse. Detta är en enorm bedrift med tanke på vilket läget var i början av 1990-talet.

I samband med Sovjetunionens kollaps öppnades marknaderna och den lukrativa handeln med öst föll bort. Östhandeln uppgick som mest till 20 procent av Finlands utrikeshandel. Finland var ett dyrt och ineffektivt land i det skedet och massarbetslöshet blev ett faktum. Mellan 1990-1993 sjönk BNP med 13 % och arbetslösheten steg från 3 till 18 procent. För att få ekonomin på fötter krävdes en hästkur som slog mycket hårt och medförde överskuldsättning, konkurser och till och med försämrat socialskydd.

I takt med den ökade internationaliseringen och den världsomfattande globaliseringen har Finland kunnat dra nytta av nya möjligheter. Näringslivet har internationaliserats och företagen hänger med konkurrensen ute i världen. Wärtsilä, ABB och Vacon i Vasa utgör lysande exempel för att inte tala om Nokia som för sina mobiltelefoner har en marknadsandel på 40 procent och vars firmanamn enligt amerikanska Business Week är det femte värdefullaste i världen.

Hur har vi nått dessa resultat? Först och främst tack vare den högklassiga utbildning vi har i Finland och den stora satsningen på forskning och utvecklingsarbete. Sedan 1990-talets början satsar Finland en viss andel av bruttonationalprodukten på forskning. För närvarande utgör andelen 3,5 % av BNP, vilket är mer än i de flesta länder. Satsningar på utbildning på orter där det finns behov med tanke på kompetens och arbetsmarknad och allmän utveckling är god politik såväl nationellt som regionalt sett. Detta förser arbetsmarknaden med kunnig arbetskraft och en sysselsättning som i sin tur skapar välstånd och konkurrenskraft. Finlands starka konkurrenskraft och 127 000 fler arbetsplatser sedan 2004 är inget sammanträffande.

Enligt den tyska undersökningen har Finland inom ett år klättrat förbi Sverige och Danmark. Syftet med undersökningen är inte att rangordna de olika länderna, utan att undersöka hur pass bra de uppfyller Lissabonstrategin, som slogs fast år 2000, är en gemensam strategi för en hållbar tillväxt och sysselsättning med målsättningen att EU skall bli världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi innan år 2010. Jämförelsen görs genom ett index som beaktar tillväxt, sysselsättning, produktivitet, framtidsinvesteringar, offentliga finanser och utbildning. Finland uppfyller Lissabonstrategins krav med råge.

En förutsättning för en hög tillväxt och sysselsättning, är en välfungerande och produktiv offentlig förvaltning. Därför ställs nu krav på förändringar i kommunstrukturerna. Detta gäller även i Österbotten. Genom samarbete mellan kommuner och regioner skapas många starka regioncentra som motorer för utvecklingen. De behövs för att kunna erbjuda service, kunskap och arbetskraft åt företag som vill etablera sig eller utvidga sin verksamhet.

Finland ligger i topp för tillfället men vi skall inte slå oss till ro. Om vi inte hänger med i utvecklingen finns det risk för sämre tider, speciellt under en ny lågkonjunktur.
Håkan Nordman
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15