Regeringen fortsätter med strama tyglar i ekonomin. Det vittnar budgetramarna för perioden 2009-201 om som regeringen godkände under den gångna veckan. Arbetet underlättades av att landets ekonomi har utvecklats mycket väl. Den ekonomiska tillväxten väntas likväl minska till 2,8 procent i år, från att ifjol ha varit 4,4 procent. Under nästa år beräknas den vara 2,3 procent.
Sysselsättningssituationen har utvecklats mycket bra. Förra året skapades 48 000 fler arbetsplatser och sysselsättningsgraden närmar sig 71 procent medan arbetslösheten väntas sjunka till 5,9 procent under nästa år. Förtjänstnivån väntas stiga med 5,5 procent, vilket kännbart ökar hushållens köpkraft.
Beskrivande för situationen är att Finlands finansieringsinkomster är större än utgifterna. I slutet av februari var statsskulden 54 miljarder euro brutto, vilket är endast 30 procent av landets BNP och litet i jämförelse med andra länders situation. Staten får under detta år över 1,5 miljarder euro i dividend från sina börsbolag och staten väntas redovisa ett budgetöverskott även i år.
En förklaring till den positiva utvecklingen är den ansvarsmedvetna och målinriktade ekonomiska politiken. Sysselsättningssituation är den bästa sedan depressionen i början på 1990-talet och har i hög grad bidragit till den goda allmänna utvecklingen. Vår välfärd är beroende av hög sysselsättning och tillväxt, och målet för sysselsättningsgraden bör vara 75 procent. Då kan den sociala tryggheten byggas på en hållbar grund.
Med tanke på åldersstrukturen och arbetskraftstillgången kommer finländarnas hälsa att var en mycket viktig faktor i fortsättningen. En medveten satsning på en hälsofrämjande politik ligger i allas intresse. Till det bör regeringens programarbete bidra.
Trots att läget är ekonomiskt bra just nu, kan vi inte slå oss till ro. Det gäller att hänga med i utvecklingen. Öppnare marknader och utvecklingsländernas frammarsch betyder att konkurrensvillkoren måste beaktas. Globaliseringen följer inga speciella finländska spelregler.
Vi måste fortsätta att satsa i infrastrukturen. Nödvändiga projekt skall förverkligas hellre före än efter, eftersom de blir bara dyrare ju längre tiden går. Här måste vi ta initiativ och vara aktiva på regional nivå, så som vi har gjort i samband med den trafikpolitiska redogörelsen.Vasas och Korsholms erbjudande att förhandsfinansiera elektrifieringen av Vasa-Seinäjoki-banan är ett bra exempel. Utdelningen för Österbottens del kommer att bli riktigt bra.
Regeringen vet att satsning på utbildning och forskning lönar sig alltid och föreslår höjda anslag: 15 miljoner euro till den yrkesinriktade grundutbildningen per år och sammanlagt 45 miljoner euro för forskning och produktutveckling åren 2011 och 2012. Till det skall läggas extra satsningen på universiteten.
Satsning på utbildning är den bästa regionalpolitiken. Det bör driva vår syn i Österbotten, från den grundläggande utbildningen till högskoleutbildningen. Vi skall ha höga ambitioner.
Gruppanföranden |
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007
Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00
Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet
Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00
Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken
Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00
Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation
Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00
Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen
Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00
Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster
Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00
Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007
Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
