Wideroos: Långdansen förbi!

14.03.2008 kl. 13:17
Långdansen kring tingsrätterna är för denna gång förbi. För egen del tycker jag att det blev en bra lösning ur österbottnisk synvinkel. Vi får en svensk tingsrätt med huvudsäte i Vasa och Karleby får behålla sin egen tingsrätt och hör dessutom till Vasa hovrätt - inte Rovaniemi som en arbetsgrupp hade föreslagit. Jag hoppas och tror att Karlebyborna också tycker att detta är en bra lösning. Förvaltningsreformer är aldrig lätta och i synnerhet när vi också skall beakta service på båda nationalspråken blir det problematiskt. Och det är klart att vi kan ha olika åsikter om vad som är den bästa lösningen.

Utgångspunkten måste i varje fall alltid vara att alla har rätt till service på sitt modersmål och att förvaltningen måste ordnas därefter. Svenskfinland är på det här sättet speciellt och kräver att det finns möjlighet till speciallösningar. Och speciallösningar kan man nog säga att detta beslut innebär. Karlebysvenskarna förs inte till Ylivieska tingsrätt och Karleby hör inte under Rovaniemi hovrätt, trots att den av justitieministeriet tillsatta arbetsgruppen föreslog så.

Det här visar också att det lönar sig att jobba politiskt. Arbetsgrupper gör sitt arbete - politikerna skall sedan ta vid och göra sitt arbete. Idealet skulle ha varit att det också i södra Finland skulle ha bildats en svensk tingsrätt, men det var inte möjligt att få igenom denna gång. I stället blir Raseborg (Ekenäs) huvudort i stället för Lojo och i Åbo har man planer på att göra en svensk avdelning och stadga om speciella språkkrav för en del av tingsdomarna. Återigen en form av speciallösning för att garantera service också på svenska.

Om processen fram till beslutet kan man säga att den inte har varit lätt. Olika åsikter om vad som är bäst har funnits och debatten har varit livlig. Bra så! Frågorna måste debatteras och ventileras och i något skede måste politikerna fatta sina beslut. Och sen måste vi lära oss att leva med besluten och respektera att demokratin har fungerat. Detta skriver jag väl medveten om att alla i Karleby inte är nöjda, kanske inte i Kronoby heller. Men nu har vi en svensk tingsrätt som omspänner landskapet Österbotten samtidigt som Karleby får behålla sin tingsrätt. Kanske kunde vi komma överens om att denna lösning ändå är den bästa tänkbara ur alla österbottningars synvinkel. Och så kommer vi överens om att nu går vi vidare - det finns många utmaningar, många politiska beslut som ännu skall fattas. Det finns alltså mycket vi skall göra tillsammans - det finns orsak att intensifiera samarbetet.
Ulla-Maj Wideroos
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50