Nylund: Supervecka för Österbotten

17.03.2008 kl. 10:26
Veckan som gått har varit något av en supervecka för Österbotten. Regeringens rambudgetria för resten av regeringsperioden mynnade ut i en överenskommelse som måste betecknas som mycket tillfredsställande för oss i Österbotten när det gäller investeringar i infrastruktur. I torsdags lade också minister Tuija Brax fram sitt förslag till tingsrättsreform där förslaget innebär att Österbotten får en egen tingsrätt med svenska som majoritetsspråk, och att Karleby och Mellersta Österbotten får behålla sin och samtidigt sortera under Vasa hovrätt.

I båda de ovannämnda fallen står det utom allt tvivel att det är Sfp:s ministrar Stefan Wallin och Astrid Thors, samt svenska riksdagsgruppen som är att tacka för framgångarna. Gällande infraprojekteten kan man slå fast att utan ett gediget lobbningsarbete och stark argumentation från Sfp skulle vare sig elektrifieringen av Vasa-Seinäjokibanan, Smedsby omfartsväg eller muddringen av Jakobstads hamnfarled ha kommit med i rambudgeten för åren 2009-2012.

I torsdags togs också muddringen av hamnfarleden i Kaskö in i regeringens infraprogram och ska få finansiering 2011. Det är allt skäl att i detta sammanhang också komma ihåg att utan de insatser som Sydösterbottens egen riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos gjorde under sin tid som minister skulle bland annat elektrifieringsprojektet och Smedsby omfartsväg inte ens ha funnits med på listorna över viktiga projekt i detta skede.

För näringslivet i Österbotten har samtliga dessa projekt stor betydelse. Muddringarna av hamnfarlederna är, enligt Esko Ahos arbetsgrupp som ska hitta förslag för att trygga skogsindustrins verksamhetsförutsättningar, mycket avgörande för skogsindustrins konkurrenskraft. Även om vi lyckas utöka virkesuttaget med de 15 miljoner kubikmeter, som man räknar med att behövs för att kompensera de ryska virkestullarna, kommer vi inte att kunna kompensera bortfallet av lövmassa på annat sätt än via import. Det betyder att också för skogsägarna är den här importen livsviktig. I samma takt som skogsindustrianläggningar läggs ned försämras också både efterfrågan och pris på det inhemska virket.

När vi lägger till att Vasa vägdistrikt kommer att få betydande anslag för underhåll och grundreparation av det lägre allmänna vägnätet, med avsikt att möjliggöra ett avsevärt större virkesuttag än tidigare ur våra skogar, så är det läge för ett tack. Seinäjoki omfartsväg är också viktig för näringslivet i norra svenska Österbotten. Den tidsinbesparing man får kan innebära att transporterna hinner ända hem samma dag, istället för att som nu stundtals tvingas stanna 50 km hemifrån på grund av EU:s arbetstidsdirektiv.

Tingsrättsindelningen innebär alltså att vi också i framtiden har en tingsrätt med svensk majoritet. För att svenska språkets ställning också i framtiden kunna tryggas i domstolsväsendet, och för att svenskspråkiga domare ska kunna auskultera är det av avgörande betydelse att en tingsrätt också har svenska som majoritetsspråk. Minister Brax gjorde ett klokt beslut och här har både Sfp och Svenska Finlands folkting på ett avgörande sätt medverkat till slutresultatet. Det är att beklaga att både Jakobstad och Kristinestad mister sin status som sidokanslier, men båda finns ju var som sessionsplatser också i fortsättningen.

Bakom alla de ovannämnda resultaten ligger hårt arbete. Sfp:s ministrar har varit i nyckelställning, och vi andra i svenska riksdagsgruppen har alla gjort vad vi kunnat. Partifolk, kommunala förtroende- och tjänstemän, folktingsaktivister och näringslivet har dragit åt samma håll. Också samarbetet mellan valkretsens riksdagsledamöter har gjort sitt. Det är inte egalt för samhällsutvecklingen vilka politiska beslut som fattas, ofta är det tvärtom mycket avgörande. Det ska vi också komma ihåg när det blir kommunalval!

Mats Nylund
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00