Nylund: Supervecka för Österbotten

17.03.2008 kl. 10:26
Veckan som gått har varit något av en supervecka för Österbotten. Regeringens rambudgetria för resten av regeringsperioden mynnade ut i en överenskommelse som måste betecknas som mycket tillfredsställande för oss i Österbotten när det gäller investeringar i infrastruktur. I torsdags lade också minister Tuija Brax fram sitt förslag till tingsrättsreform där förslaget innebär att Österbotten får en egen tingsrätt med svenska som majoritetsspråk, och att Karleby och Mellersta Österbotten får behålla sin och samtidigt sortera under Vasa hovrätt.

I båda de ovannämnda fallen står det utom allt tvivel att det är Sfp:s ministrar Stefan Wallin och Astrid Thors, samt svenska riksdagsgruppen som är att tacka för framgångarna. Gällande infraprojekteten kan man slå fast att utan ett gediget lobbningsarbete och stark argumentation från Sfp skulle vare sig elektrifieringen av Vasa-Seinäjokibanan, Smedsby omfartsväg eller muddringen av Jakobstads hamnfarled ha kommit med i rambudgeten för åren 2009-2012.

I torsdags togs också muddringen av hamnfarleden i Kaskö in i regeringens infraprogram och ska få finansiering 2011. Det är allt skäl att i detta sammanhang också komma ihåg att utan de insatser som Sydösterbottens egen riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos gjorde under sin tid som minister skulle bland annat elektrifieringsprojektet och Smedsby omfartsväg inte ens ha funnits med på listorna över viktiga projekt i detta skede.

För näringslivet i Österbotten har samtliga dessa projekt stor betydelse. Muddringarna av hamnfarlederna är, enligt Esko Ahos arbetsgrupp som ska hitta förslag för att trygga skogsindustrins verksamhetsförutsättningar, mycket avgörande för skogsindustrins konkurrenskraft. Även om vi lyckas utöka virkesuttaget med de 15 miljoner kubikmeter, som man räknar med att behövs för att kompensera de ryska virkestullarna, kommer vi inte att kunna kompensera bortfallet av lövmassa på annat sätt än via import. Det betyder att också för skogsägarna är den här importen livsviktig. I samma takt som skogsindustrianläggningar läggs ned försämras också både efterfrågan och pris på det inhemska virket.

När vi lägger till att Vasa vägdistrikt kommer att få betydande anslag för underhåll och grundreparation av det lägre allmänna vägnätet, med avsikt att möjliggöra ett avsevärt större virkesuttag än tidigare ur våra skogar, så är det läge för ett tack. Seinäjoki omfartsväg är också viktig för näringslivet i norra svenska Österbotten. Den tidsinbesparing man får kan innebära att transporterna hinner ända hem samma dag, istället för att som nu stundtals tvingas stanna 50 km hemifrån på grund av EU:s arbetstidsdirektiv.

Tingsrättsindelningen innebär alltså att vi också i framtiden har en tingsrätt med svensk majoritet. För att svenska språkets ställning också i framtiden kunna tryggas i domstolsväsendet, och för att svenskspråkiga domare ska kunna auskultera är det av avgörande betydelse att en tingsrätt också har svenska som majoritetsspråk. Minister Brax gjorde ett klokt beslut och här har både Sfp och Svenska Finlands folkting på ett avgörande sätt medverkat till slutresultatet. Det är att beklaga att både Jakobstad och Kristinestad mister sin status som sidokanslier, men båda finns ju var som sessionsplatser också i fortsättningen.

Bakom alla de ovannämnda resultaten ligger hårt arbete. Sfp:s ministrar har varit i nyckelställning, och vi andra i svenska riksdagsgruppen har alla gjort vad vi kunnat. Partifolk, kommunala förtroende- och tjänstemän, folktingsaktivister och näringslivet har dragit åt samma håll. Också samarbetet mellan valkretsens riksdagsledamöter har gjort sitt. Det är inte egalt för samhällsutvecklingen vilka politiska beslut som fattas, ofta är det tvärtom mycket avgörande. Det ska vi också komma ihåg när det blir kommunalval!

Mats Nylund
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00