Regeringen fortsätter med strama tyglar i ekonomin. Det vittnar budgetramarna för perioden 2009-201 om som regeringen godkände under den gångna veckan. Arbetet underlättades av att landets ekonomi har utvecklats mycket väl. Den ekonomiska tillväxten väntas likväl minska till 2,8 % i år, från att ifjol ha varit 4,4 %. Under nästa år beräknas den vara 2,3 %.
Sysselsättningssituationen har utvecklats mycket bra. Förra året skapades 48 000 fler arbetsplatser och sysselsättningsgraden närmar sig 71 % medan arbetslösheten väntas sjunka till 5,9 % under nästa år. Förtjänstnivån väntas stiga med 5,5 %, vilket kännbart ökar hushållens köpkraft.
Beskrivande för situationen är att Finlands finansieringsinkomster är större än utgifterna. I slutet av februari var statsskulden 54 miljarder euro brutto, vilket är endast 30 % av landets BNP och litet i jämförelse med andra länders situation. Staten får under detta år över 1,5 miljarder euro i dividend från sina börsbolag och staten väntas redovisa ett budgetöverskott även i år.
En förklaring till den positiva utvecklingen är den ansvarsmedvetna och målinriktade ekonomiska politiken. Sysselsättningssituation är den bästa sedan depressionen i början på 1990-talet och har i hög grad bidragit till den goda allmänna utvecklingen. Vår välfärd är beroende av hög sysselsättning och tillväxt, och målet för sysselsättningsgraden bör vara 75 %. Då kan den sociala tryggheten byggas på en hållbar grund.
Med tanke på åldersstrukturen och arbetskraftstillgången kommer finländarnas hälsa att var en mycket viktig faktor i fortsättningen. En medveten satsning på en hälsofrämjande politik ligger i allas intresse. Till det bör regeringens programarbete bidra.
Trots att läget är ekonomiskt bra just nu, kan vi inte slå oss till ro. Det gäller att hänga med i utvecklingen. Öppnare marknader och utvecklingsländernas frammarsch betyder att konkurrensvillkoren måste beaktas. Globaliseringen följer inga speciella finländska spelregler.
Vi måste fortsätta att satsa i infrastrukturen. Nödvändiga projekt skall förverkligas hellre före än efter, eftersom de blir bara dyrare ju längre tiden går. Här måste vi ta initiativ och vara aktiva på regional nivå, så som vi har gjort i samband med den trafikpolitiska redogörelsen.Vasas och Korsholms erbjudande att förhandsfinansiera elektrifieringen av Vasa-Seinäjoki-banan är ett bra exempel. Utdelningen för Österbottens del kommer att bli riktigt bra.
Regeringen vet att satsning på utbildning och forskning lönar sig alltid och föreslår höjda anslag: 15 miljoner euro till den yrkesinriktade grundutbildningen per år och sammanlagt 45 miljoner euro för forskning och produktutveckling åren 2011 och 2012. Till det skall läggas extra satsningen på universiteten.
Satsning på utbildning är den bästa regionalpolitiken. Det bör driva vår syn i Österbotten, från den grundläggande utbildningen till högskoleutbildningen. Vi skall ha höga ambitioner.
Håkan Nordman
Gruppanföranden |
Riksmötets öppningsdebatt 2008
Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för 2008
Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41
Jubileumsplenum Finland 90 år
I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45
Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen
När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram
Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35
Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)
Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
