Nordman: Utbildning är den bästa regionpolitiken

17.03.2008 kl. 10:30
Regeringen fortsätter med strama tyglar i ekonomin. Det vittnar budgetramarna för perioden 2009-201 om som regeringen godkände under den gångna veckan. Arbetet underlättades av att landets ekonomi har utvecklats mycket väl. Den ekonomiska tillväxten väntas likväl minska till 2,8 % i år, från att ifjol ha varit 4,4 %. Under nästa år beräknas den vara 2,3 %.

Sysselsättningssituationen har utvecklats mycket bra. Förra året skapades 48 000 fler arbetsplatser och sysselsättningsgraden närmar sig 71 % medan arbetslösheten väntas sjunka till 5,9 % under nästa år. Förtjänstnivån väntas stiga med 5,5 %, vilket kännbart ökar hushållens köpkraft.

Beskrivande för situationen är att Finlands finansieringsinkomster är större än utgifterna. I slutet av februari var statsskulden 54 miljarder euro brutto, vilket är endast 30 % av landets BNP och litet i jämförelse med andra länders situation. Staten får under detta år över 1,5 miljarder euro i dividend från sina börsbolag och staten väntas redovisa ett budgetöverskott även i år.

En förklaring till den positiva utvecklingen är den ansvarsmedvetna och målinriktade ekonomiska politiken. Sysselsättningssituation är den bästa sedan depressionen i början på 1990-talet och har i hög grad bidragit till den goda allmänna utvecklingen. Vår välfärd är beroende av hög sysselsättning och tillväxt, och målet för sysselsättningsgraden bör vara 75 %. Då kan den sociala tryggheten byggas på en hållbar grund.

Med tanke på åldersstrukturen och arbetskraftstillgången kommer finländarnas hälsa att var en mycket viktig faktor i fortsättningen. En medveten satsning på en hälsofrämjande politik ligger i allas intresse. Till det bör regeringens programarbete bidra.

Trots att läget är ekonomiskt bra just nu, kan vi inte slå oss till ro. Det gäller att hänga med i utvecklingen. Öppnare marknader och utvecklingsländernas frammarsch betyder att konkurrensvillkoren måste beaktas. Globaliseringen följer inga speciella finländska spelregler.

Vi måste fortsätta att satsa i infrastrukturen. Nödvändiga projekt skall förverkligas hellre före än efter, eftersom de blir bara dyrare ju längre tiden går. Här måste vi ta initiativ och vara aktiva på regional nivå, så som vi har gjort i samband med den trafikpolitiska redogörelsen.Vasas och Korsholms erbjudande att förhandsfinansiera elektrifieringen av Vasa-Seinäjoki-banan är ett bra exempel. Utdelningen för Österbottens del kommer att bli riktigt bra.

Regeringen vet att satsning på utbildning och forskning lönar sig alltid och föreslår höjda anslag: 15 miljoner euro till den yrkesinriktade grundutbildningen per år och sammanlagt 45 miljoner euro för forskning och produktutveckling åren 2011 och 2012. Till det skall läggas extra satsningen på universiteten.

Satsning på utbildning är den bästa regionalpolitiken. Det bör driva vår syn i Österbotten, från den grundläggande utbildningen till högskoleutbildningen. Vi skall ha höga ambitioner.
Håkan Nordman
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 8.2.2022

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz.
08.02.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om budgeten 2022

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
14.12.2021 kl. 11:00

Reponsdebatt om statsrådets försvarsredogörelse

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback
07.12.2021 kl. 14:50

Interpellation om Finlands beredskap för hybridpåverkan som bygger på styrning av migrationsströmmar

Gruppanförande hållet av ledamot Mats Löfström
24.11.2021 kl. 14:45

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

Gruppanförande 23.11.2021 hållet av ledamot Mikko Ollikainen
23.11.2021 kl. 14:49

Responsdebatt om Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

Gruppanförande 17.11.2021, hållet av ledamot Eva Biaudet.
17.11.2021 kl. 14:53

Responsdebatt om statsrådets redogörelse om EU-politiken

Gruppanförande 27.10.2021, ledamot Eva Biaudet framförde talet.
27.10.2021 kl. 14:50