Regeringen fortsätter med strama tyglar i ekonomin. Det vittnar budgetramarna för perioden 2009-201 om som regeringen godkände under den gångna veckan. Arbetet underlättades av att landets ekonomi har utvecklats mycket väl. Den ekonomiska tillväxten väntas likväl minska till 2,8 % i år, från att ifjol ha varit 4,4 %. Under nästa år beräknas den vara 2,3 %.
Sysselsättningssituationen har utvecklats mycket bra. Förra året skapades 48 000 fler arbetsplatser och sysselsättningsgraden närmar sig 71 % medan arbetslösheten väntas sjunka till 5,9 % under nästa år. Förtjänstnivån väntas stiga med 5,5 %, vilket kännbart ökar hushållens köpkraft.
Beskrivande för situationen är att Finlands finansieringsinkomster är större än utgifterna. I slutet av februari var statsskulden 54 miljarder euro brutto, vilket är endast 30 % av landets BNP och litet i jämförelse med andra länders situation. Staten får under detta år över 1,5 miljarder euro i dividend från sina börsbolag och staten väntas redovisa ett budgetöverskott även i år.
En förklaring till den positiva utvecklingen är den ansvarsmedvetna och målinriktade ekonomiska politiken. Sysselsättningssituation är den bästa sedan depressionen i början på 1990-talet och har i hög grad bidragit till den goda allmänna utvecklingen. Vår välfärd är beroende av hög sysselsättning och tillväxt, och målet för sysselsättningsgraden bör vara 75 %. Då kan den sociala tryggheten byggas på en hållbar grund.
Med tanke på åldersstrukturen och arbetskraftstillgången kommer finländarnas hälsa att var en mycket viktig faktor i fortsättningen. En medveten satsning på en hälsofrämjande politik ligger i allas intresse. Till det bör regeringens programarbete bidra.
Trots att läget är ekonomiskt bra just nu, kan vi inte slå oss till ro. Det gäller att hänga med i utvecklingen. Öppnare marknader och utvecklingsländernas frammarsch betyder att konkurrensvillkoren måste beaktas. Globaliseringen följer inga speciella finländska spelregler.
Vi måste fortsätta att satsa i infrastrukturen. Nödvändiga projekt skall förverkligas hellre före än efter, eftersom de blir bara dyrare ju längre tiden går. Här måste vi ta initiativ och vara aktiva på regional nivå, så som vi har gjort i samband med den trafikpolitiska redogörelsen.Vasas och Korsholms erbjudande att förhandsfinansiera elektrifieringen av Vasa-Seinäjoki-banan är ett bra exempel. Utdelningen för Österbottens del kommer att bli riktigt bra.
Regeringen vet att satsning på utbildning och forskning lönar sig alltid och föreslår höjda anslag: 15 miljoner euro till den yrkesinriktade grundutbildningen per år och sammanlagt 45 miljoner euro för forskning och produktutveckling åren 2011 och 2012. Till det skall läggas extra satsningen på universiteten.
Satsning på utbildning är den bästa regionalpolitiken. Det bör driva vår syn i Österbotten, från den grundläggande utbildningen till högskoleutbildningen. Vi skall ha höga ambitioner.
Håkan Nordman
Gruppanföranden |
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse
Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15
Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården
Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
