Henriksson: Bäst i klassen

23.03.2008 kl. 20:30
Våra svenskspråkiga flickor i Österbotten är bäst i klassen!

För en kort tid sedan publicerades en rapport som jämförde dryckesvanorna bland ungdomar i huvudstadsregionen och Österbotten. Rapporten visar entydigt att de svenskspråkiga flickorna i Österbotten föregår med det bästa exemplet. De dricker minst och en stor del av dem är också helnyktra.

Rapporten är synnerligen intressant läsning.

Alarmerande på det hela taget är att utvecklingen bland de svenskspråkiga grundskoleleverna inte varit lika god som bland de finskspråkiga. Åren 1999-2000 var andelen nyktra svenskspråkiga grundskolelever klart större än andelen nyktra finskspråkiga elever. På sex år har uttryckligen de finskspråkiga grundskoleleverna blivit så pass mycket nyktrare att skillnaden mellan språkgrupperna har försvunnit. När det gäller gymnasieeleverna är t.o.m. andelen nyktra finskspråkiga nu något högre än bland de svenskspråkiga.

Tittar vi närmare på de svenska eleverna, ser vi stora skillnader mellan Österbotten och huvudstadsregionen, men också skillnader mellan norra svenska Österbotten och övriga Österbotten. Huvudstadsregionens svenskspråkiga ungdomar super mest, också mer än de finska ungdomarna i samma trakt. Det är en krass slutsats. Av de svenska grundskoleleverna (klass 8 och 9) i huvudstadsregionen, är det bara 27 % som inte druckit alkohol, och då det gäller gymnasiet (årskurs 1 och 2) enbart 9 %. Nästan hälften av de österbottniska grundskoleflickorna (45 %) uppger att de inte druckit alkohol, medan motsvarande andel bland huvudstadsregionens svenska flickor är en knapp fjärdedel (23%).

Inom Österbotten är också andelen pojkar och flickor som inte alls dricker betydligt större i norra Österbotten, d.v.s. i Jakobstadsregionen och Karleby än i övriga Österbotten. Till exempel uppger närmare 40 % av flickorna i gymnasiet inom "bibelbältet" att de är helnyktra, medan motsvarande siffra för övriga Österbotten är ca 16 %. Bland pojkarna är skillnaden också klar, drygt 25 % mot ca 18 %. I grundskolan är skillnaderna ännu större.

Vi borde ta rapportens budskap på största allvar. Vi vet att alkoholen för vår nation är ett problem. Antalet mänskor som dör i alkoholrelaterade skador är internationellt sett i toppklass, dessvärre. När det gäller våra ungdomar, borde vi vuxna själva föregå med gott exempel. Det betyder inte i sig att vi alla måste vara helnykterister, men vi borde klara av att förmedla en sund dryckeskultur till våra unga. Inte en kultur där man super för att bli full. Det är inte heller att vara en ansvarsfull förälder, då man köper ut öl eller cider till sin tonåring. Det är faktiskt fråga om en brottslig handling. Det är heller inte ansvarsfullt att blunda, och låtsas som om inget sker, fastän man vet bättre. Faktum är att det inte är lätt att vara förälder, men man måste våga sätta gränser. Vem skall annars göra det om inte den ungas egna föräldrar?

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00