Aktuellt

Skriftligt spörsmål om byggande av skyddsrum

26.03.2008 kl. 09:10

Byggande av skyddsrum

Till riksdagens talman

I Finland måste alla byggnader enligt räddningslagen (FFS 468/2003 ) § 60 ha ett skyddsrum. Om skyddsrums storlek och i viss mån skyddsrums placering bestäms i förordningen om räddningsväsendet. Därtill finns också några förordningar om konstruktion och utrustande av skyddsrum (FFS 660/2005 , 1384/2006 , 1385/2006 ).

Enligt självstyrelselagen för Åland är byggnadslagstiftningen åländsk behörighet men inte bestämmelserna om byggandet av skyddsrum. Byggande av skyddsrum regleras av lagstiftning som finns tillgänglig både på finska och svenska, men däremot finns Byggnadsinformationsstiftelsens detaljanvisningar för byggande av skyddsrum (RT 92-10771), som en byggprojektör förutsätts ha till hands, enbart på finska.

Avsaknaden av svenskspråkiga detaljanvisningar för byggande av skyddsrum har under många år lyfts fram av såväl landskapsmyndigheterna som tidigare åländska riksdagsledamöter utan att problemet fått en lösning. Detta har åsamkat åländska byggprojektörer svåra problem och avsevärda tilläggskostnader.

På Åland är det vanligt att om möjligt använda sig av byggbestämmelser från Sverige. I fråga om skyddsrum är detta dock inte möjligt eftersom det i Sverige inte finns motsvarande krav på skyddsrum. Av länderna i Europa är det endast Schweiz som har liknande krav på skyddsrum som Finland.

Under regeringsförhandlingarna våren 2007 togs frågan upp till diskussion och avsikten var att kraven att bygga skyddsrum skulle ses över. I regeringsprogrammet sägs i kapitel 4 beträffande räddningslagen att en utvärdering skall göras av ändamålsenligheten hos de nuvarande befolkningsskyddsbestämmelserna. Om ändringar i lagstiftningen beträffande byggande av skyddsrum är mycket snart förestående, är det oändamålsenligt att kräva en översättning av de nuvarande detaljanvisningarna, men regeringen bör naturligtvis redan i samband med utvärderingen och den eventuella revideringen försäkra sig om att detaljanvisningar kommer att finnas tillgängliga också på svenska.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

När kommer bestämmelserna om byggande av skyddsrum att ses över och revideras och
vad kommer regeringen att göra för att se till att aktuella detaljanvisningar för byggande av skyddsrum finns att tillgå också på svenska?
Helsingfors den 26 mars 2008

Elisabeth Nauclér /sv

--------------

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 224/2008 rd undertecknat av riksdagsledamot Elisabeth Nauclér /sv:

En arbetsgrupp som inrikesministeriets räddningsavdelning tillsatt har tagit fram ett förslag om en strategi för att skydda befolkningen. Förslaget har också varit ute på en omfattande remiss. Som ett resultat av remissvaren och den fortsatta beredningen har inrikesministeriet sedan den 30 november 2007 en fastställd strategi för principerna för skyddet av befolkningen.

Skyddsmöjligheternas nuläge och utvecklingsbehov har utretts i samband med strategiarbetet och därefter inom ramen för förberedelserna inför översynen av räddningslagen (468/2003). Ett resultat av utredningsarbetet är att skyddsrum fortsatt bör inrättas i hela landet. Bestämmelserna om inrättande av skyddsrum kommer ändå att revideras, och det är meningen att man i samband med det bland annat ska höja de kvadratmetergränser som ligger till grund för skyldigheten att inrätta skyddsrum. Det har nämligen visat sig att den nedre gränsen på 600 kvadratmeter för denna skyldighet är tekniskt och ekonomiskt oändamålsenlig.

Arbetet med att se över räddningslagen startar under våren. Det är meningen att dels bestämmelserna om inrättande av skyddsrum, dels bl.a. bestämmelserna om förebyggande av olyckor ska ses över i räddningslagen. Avsikten är att propositionen om ändring av räddningslagen ska lämnas till riksdagen i början av 2010 och att lagändringarna ska träda i kraft vid ingången av 2011.

Ett skyddsrum ska enligt räddningslagen ge dem som uppehåller sig där skydd mot eventuella verkningar av vapen. Utifrån ett bemyndigande i samma lag utfärdar statsrådet genom förordning bestämmelser om skyddsrummens placering, storlek och konstruktion, medan inrikesministeriet genom förordning utfärdar närmare bestämmelser om skyddsrummens tekniska detaljer.

Bestämmelser om hur stort ett skyddsrum ska vara och om indelningen av skyddsrummen i olika skyddsklasser finns i statsrådets förordning om räddningsväsendet (787/2003). Inrikesministeriet har å sin sida utfärdat följande förordningar om de tekniska detaljerna i fråga om skyddsrum: förordningen om skyddsrum av skyddsklass S1, S3 och S6 i bergrum samt skyddsrum av skyddsklass S3 av armerad betong (1384/2006) och förordningen om skyddsrum av skyddsklass S1 och K av armerad betong (1385/2006). Inrikesministeriet har också utfärdat en förordning om anordningar och utrustning i skyddsrum (660/2005). Förordningarna finns på både svenska och finska.

Frågeställaren hänvisar till Bygginformationsstiftelsens detaljanvisningar för byggande av skyddsrum (för dem som konstruerar skyddsrum), som inte har funnits att tillgå på svenska. Stiftelsen företräder organisationerna inom byggbranschen. Till dess uppgifter hör att tillhandshålla informationstjänster inom branschen.

De krav som gäller skyddsrummens tekniska detaljer finns i inrikesministeriets förordningar, som har publicerats både på svenska och på finska. Däremot har ministeriet inte publicerat anvisningar eller handböcker om skyddsrumskonstruktion för byggkonstruktörer. Vi håller emellertid på med ett projekt som kan resultera i att konstruktörerna redan under detta år skulle kunna få tillgång till en handbok om teknisk konstruktion av skyddsrum. Handboken kommer i så fall enligt planerna att publiceras på både svenska och finska.

Helsingfors den 24 april 2008

Inrikesminister Anne Holmlund

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15