Skriftligt spörsmål om byggande av skyddsrum

26.03.2008 kl. 09:10

Byggande av skyddsrum

Till riksdagens talman

I Finland måste alla byggnader enligt räddningslagen (FFS 468/2003 ) § 60 ha ett skyddsrum. Om skyddsrums storlek och i viss mån skyddsrums placering bestäms i förordningen om räddningsväsendet. Därtill finns också några förordningar om konstruktion och utrustande av skyddsrum (FFS 660/2005 , 1384/2006 , 1385/2006 ).

Enligt självstyrelselagen för Åland är byggnadslagstiftningen åländsk behörighet men inte bestämmelserna om byggandet av skyddsrum. Byggande av skyddsrum regleras av lagstiftning som finns tillgänglig både på finska och svenska, men däremot finns Byggnadsinformationsstiftelsens detaljanvisningar för byggande av skyddsrum (RT 92-10771), som en byggprojektör förutsätts ha till hands, enbart på finska.

Avsaknaden av svenskspråkiga detaljanvisningar för byggande av skyddsrum har under många år lyfts fram av såväl landskapsmyndigheterna som tidigare åländska riksdagsledamöter utan att problemet fått en lösning. Detta har åsamkat åländska byggprojektörer svåra problem och avsevärda tilläggskostnader.

På Åland är det vanligt att om möjligt använda sig av byggbestämmelser från Sverige. I fråga om skyddsrum är detta dock inte möjligt eftersom det i Sverige inte finns motsvarande krav på skyddsrum. Av länderna i Europa är det endast Schweiz som har liknande krav på skyddsrum som Finland.

Under regeringsförhandlingarna våren 2007 togs frågan upp till diskussion och avsikten var att kraven att bygga skyddsrum skulle ses över. I regeringsprogrammet sägs i kapitel 4 beträffande räddningslagen att en utvärdering skall göras av ändamålsenligheten hos de nuvarande befolkningsskyddsbestämmelserna. Om ändringar i lagstiftningen beträffande byggande av skyddsrum är mycket snart förestående, är det oändamålsenligt att kräva en översättning av de nuvarande detaljanvisningarna, men regeringen bör naturligtvis redan i samband med utvärderingen och den eventuella revideringen försäkra sig om att detaljanvisningar kommer att finnas tillgängliga också på svenska.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

När kommer bestämmelserna om byggande av skyddsrum att ses över och revideras och
vad kommer regeringen att göra för att se till att aktuella detaljanvisningar för byggande av skyddsrum finns att tillgå också på svenska?
Helsingfors den 26 mars 2008

Elisabeth Nauclér /sv

--------------

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 224/2008 rd undertecknat av riksdagsledamot Elisabeth Nauclér /sv:

När kommer bestämmelserna om byggande av skyddsrum att ses över och revideras och
vad kommer regeringen att göra för att se till att aktuella detaljanvisningar för byggande av skyddsrum finns att tillgå också på svenska?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

En arbetsgrupp som inrikesministeriets räddningsavdelning tillsatt har tagit fram ett förslag om en strategi för att skydda befolkningen. Förslaget har också varit ute på en omfattande remiss. Som ett resultat av remissvaren och den fortsatta beredningen har inrikesministeriet sedan den 30 november 2007 en fastställd strategi för principerna för skyddet av befolkningen.

Skyddsmöjligheternas nuläge och utvecklingsbehov har utretts i samband med strategiarbetet och därefter inom ramen för förberedelserna inför översynen av räddningslagen (468/2003). Ett resultat av utredningsarbetet är att skyddsrum fortsatt bör inrättas i hela landet. Bestämmelserna om inrättande av skyddsrum kommer ändå att revideras, och det är meningen att man i samband med det bland annat ska höja de kvadratmetergränser som ligger till grund för skyldigheten att inrätta skyddsrum. Det har nämligen visat sig att den nedre gränsen på 600 kvadratmeter för denna skyldighet är tekniskt och ekonomiskt oändamålsenlig.

Arbetet med att se över räddningslagen startar under våren. Det är meningen att dels bestämmelserna om inrättande av skyddsrum, dels bl.a. bestämmelserna om förebyggande av olyckor ska ses över i räddningslagen. Avsikten är att propositionen om ändring av räddningslagen ska lämnas till riksdagen i början av 2010 och att lagändringarna ska träda i kraft vid ingången av 2011.

Ett skyddsrum ska enligt räddningslagen ge dem som uppehåller sig där skydd mot eventuella verkningar av vapen. Utifrån ett bemyndigande i samma lag utfärdar statsrådet genom förordning bestämmelser om skyddsrummens placering, storlek och konstruktion, medan inrikesministeriet genom förordning utfärdar närmare bestämmelser om skyddsrummens tekniska detaljer.

Bestämmelser om hur stort ett skyddsrum ska vara och om indelningen av skyddsrummen i olika skyddsklasser finns i statsrådets förordning om räddningsväsendet (787/2003). Inrikesministeriet har å sin sida utfärdat följande förordningar om de tekniska detaljerna i fråga om skyddsrum: förordningen om skyddsrum av skyddsklass S1, S3 och S6 i bergrum samt skyddsrum av skyddsklass S3 av armerad betong (1384/2006) och förordningen om skyddsrum av skyddsklass S1 och K av armerad betong (1385/2006). Inrikesministeriet har också utfärdat en förordning om anordningar och utrustning i skyddsrum (660/2005). Förordningarna finns på både svenska och finska.

Frågeställaren hänvisar till Bygginformationsstiftelsens detaljanvisningar för byggande av skyddsrum (för dem som konstruerar skyddsrum), som inte har funnits att tillgå på svenska. Stiftelsen företräder organisationerna inom byggbranschen. Till dess uppgifter hör att tillhandshålla informationstjänster inom branschen.

De krav som gäller skyddsrummens tekniska detaljer finns i inrikesministeriets förordningar, som har publicerats både på svenska och på finska. Däremot har ministeriet inte publicerat anvisningar eller handböcker om skyddsrumskonstruktion för byggkonstruktörer. Vi håller emellertid på med ett projekt som kan resultera i att konstruktörerna redan under detta år skulle kunna få tillgång till en handbok om teknisk konstruktion av skyddsrum. Handboken kommer i så fall enligt planerna att publiceras på både svenska och finska.

Helsingfors den 24 april 2008

Inrikesminister Anne Holmlund
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35