Wideroos: I politiken är allt möjligt

28.03.2008 kl. 09:45
Politik är det möjligas konst brukar man säga och det är nog sant. I politiken är allt möjligt - ibland faktiskt också omöjligt. Ibland har man framgång, ibland motgång. Detta hör till i politiken.

Det hör också till att man när man lyckas försöker framhålla att saker och ting gått vägen. Och det hör också till att alla (också de som haft en annan åsikt) vill ta åt sig äran när något gått framåt. Det blir så när de politiska partierna med jämna mellanrum skall tävla om väljarnas förtroende. Med det borde också höra till att man ibland erkänner misslyckanden och godkänner att man själv inte räcker till.

I en regering med fyra partier handlar politiken givetvis mycket om kompromisser - hur skulle annars fyra partier kunna regera tillsammans? Ingen får till hundra procent sin vilja igenom, men ingen förlorar heller till hundra procent. Bra så! Den nya tingsrättsindelningen är ett bra exempel på detta.

En arbetsgrupp föreslog att en tingsrätt med svenska som huvudspråk skulle bildas i Österbotten. Arbetsgruppen föreslog också att Karleby tingsrätt skulle upphöra och överföras till Ylivieska. Dessutom skulle man höra under Rovaniemi tingsrätt! Detta med Ylivieska och Rovaniemi tyckte många av oss var ett horribelt förslag - alltså måste vi jobba för bättre lösningar. Och lösningen blev ur österbottnisk synvinkel maximal: en tingsrätt med svenska som huvudspråk, Karleby får behålla sin tingsrätt och höra till Vasa hovrätt. Alternativet hade uppenbarligen varit att återigen dela det svenska Österbotten.

Man kan bara fråga sig varför en del tycker att det skulle vara en bra lösning. Handlar det kanske om makt - politisk makt att ta åt sig om man splittrar det svenska Österbotten. Eller handlar det rentav om språkpolitik - två tingsrätter med finska som huvudspråk ligger tydligen i någons intresse.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00