Wideroos: Barnbidraget

31.03.2008 kl. 14:09
I Sverige har en debatt om barnbidraget kommit i gång. Bland annat har en del centerpartister föreslagit att barnbidraget skulle vara beroende på familjens inkomst och man har föreslagit en gräns på ca 25.000 euro i året. I Finland har vi ett system som innebär att barnbidraget är ett bidrag till barnet och inte till familjen. Det är uttryckligen meningen att barnbidraget skall bidra till barnets uppehälle. Det är också därför som vi har valt ett system som inte är beroende av familjens inkomster.

Det är förstås populärt att säga att de allra rikaste inte behöver barnbidraget och det kunde slopas för dem. Kan så vara att barnbidraget inte har speciellt stor betydelse i en riktigt rik familj. Men skall barnbidraget behovsprövat är vi inne på en ganska komplicerad väg. För att ta exemplet från Sverige så är en årsinkomst på 25.000 euro inte speciellt mycket i en familj där båda föräldrarna arbetar. Verkar långsökt att barn i en familj med den årsinkomsten inte skulle få barnbidrag.

Sen har vi diskussionen om var skall då gränsen gå? Drar vi sådana gränser så innebär det alltid att någon hamnar så att säga på fel sida om gränsen. För egen del tycker jag att det barnbidragssystem vi har i dag är bra för finländska förhållanden. Det finns andra stödformer som betalas ut beroende på familjens inkomster: utkomststöd, bostadsbidrag o.s.v. De är till för att hjälpa familjen i en svår ekonomisk situation. Barnbidraget är inte ett sånt bidrag och därför är det inte heller inkomstrelaterat.

En del säger att om familjen har så bra ekonomi att man kan spara barnbidraget så behöver man inte barnbidraget. Till det kan man ju säga att om man väljer att spara barnbidraget tills barnet börjar studera så har ju barnet i varje fall nytta av det.

På riksdagens frågetimme hade jag möjlighet att fråga om regeringen planerar en ändring av det finländska systemet. Minister Risikko svarade på regeringens vägnar att man inte har några sådana planer. Det var ett klart besked och innebär att det inte blir några ändringar under denna regeringsperiod. Däremot sa ministern att regeringen nog funderar över hur man skall kunna stöda de familjer, t.ex. ensamförsörjarna, som har det sämst ställt ur ekonomisk synvinkel. Det är en reform som nog är nödvändig och vi hoppas att den kommer snarast möjligt.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37