I Sverige har en debatt om barnbidraget kommit i gång. Bland annat har en del centerpartister föreslagit att barnbidraget skulle vara beroende på familjens inkomst och man har föreslagit en gräns på ca 25.000 euro i året. I Finland har vi ett system som innebär att barnbidraget är ett bidrag till barnet och inte till familjen. Det är uttryckligen meningen att barnbidraget skall bidra till barnets uppehälle. Det är också därför som vi har valt ett system som inte är beroende av familjens inkomster.
Det är förstås populärt att säga att de allra rikaste inte behöver barnbidraget och det kunde slopas för dem. Kan så vara att barnbidraget inte har speciellt stor betydelse i en riktigt rik familj. Men skall barnbidraget behovsprövat är vi inne på en ganska komplicerad väg. För att ta exemplet från Sverige så är en årsinkomst på 25.000 euro inte speciellt mycket i en familj där båda föräldrarna arbetar. Verkar långsökt att barn i en familj med den årsinkomsten inte skulle få barnbidrag.
Sen har vi diskussionen om var skall då gränsen gå? Drar vi sådana gränser så innebär det alltid att någon hamnar så att säga på fel sida om gränsen. För egen del tycker jag att det barnbidragssystem vi har i dag är bra för finländska förhållanden. Det finns andra stödformer som betalas ut beroende på familjens inkomster: utkomststöd, bostadsbidrag o.s.v. De är till för att hjälpa familjen i en svår ekonomisk situation. Barnbidraget är inte ett sånt bidrag och därför är det inte heller inkomstrelaterat.
En del säger att om familjen har så bra ekonomi att man kan spara barnbidraget så behöver man inte barnbidraget. Till det kan man ju säga att om man väljer att spara barnbidraget tills barnet börjar studera så har ju barnet i varje fall nytta av det.
På riksdagens frågetimme hade jag möjlighet att fråga om regeringen planerar en ändring av det finländska systemet. Minister Risikko svarade på regeringens vägnar att man inte har några sådana planer. Det var ett klart besked och innebär att det inte blir några ändringar under denna regeringsperiod. Däremot sa ministern att regeringen nog funderar över hur man skall kunna stöda de familjer, t.ex. ensamförsörjarna, som har det sämst ställt ur ekonomisk synvinkel. Det är en reform som nog är nödvändig och vi hoppas att den kommer snarast möjligt.
Gruppanföranden |
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006
Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00
Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006
Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00
Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken
Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag
Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00
Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram
22.11.2005 kl. 00:00
Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse
26.10.2005 kl. 00:00
Interpellationsdebatt om kollektivtrafikens utveckling
18.10.2005 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
