Wideroos: Barnbidraget

31.03.2008 kl. 14:09
I Sverige har en debatt om barnbidraget kommit i gång. Bland annat har en del centerpartister föreslagit att barnbidraget skulle vara beroende på familjens inkomst och man har föreslagit en gräns på ca 25.000 euro i året. I Finland har vi ett system som innebär att barnbidraget är ett bidrag till barnet och inte till familjen. Det är uttryckligen meningen att barnbidraget skall bidra till barnets uppehälle. Det är också därför som vi har valt ett system som inte är beroende av familjens inkomster.

Det är förstås populärt att säga att de allra rikaste inte behöver barnbidraget och det kunde slopas för dem. Kan så vara att barnbidraget inte har speciellt stor betydelse i en riktigt rik familj. Men skall barnbidraget behovsprövat är vi inne på en ganska komplicerad väg. För att ta exemplet från Sverige så är en årsinkomst på 25.000 euro inte speciellt mycket i en familj där båda föräldrarna arbetar. Verkar långsökt att barn i en familj med den årsinkomsten inte skulle få barnbidrag.

Sen har vi diskussionen om var skall då gränsen gå? Drar vi sådana gränser så innebär det alltid att någon hamnar så att säga på fel sida om gränsen. För egen del tycker jag att det barnbidragssystem vi har i dag är bra för finländska förhållanden. Det finns andra stödformer som betalas ut beroende på familjens inkomster: utkomststöd, bostadsbidrag o.s.v. De är till för att hjälpa familjen i en svår ekonomisk situation. Barnbidraget är inte ett sånt bidrag och därför är det inte heller inkomstrelaterat.

En del säger att om familjen har så bra ekonomi att man kan spara barnbidraget så behöver man inte barnbidraget. Till det kan man ju säga att om man väljer att spara barnbidraget tills barnet börjar studera så har ju barnet i varje fall nytta av det.

På riksdagens frågetimme hade jag möjlighet att fråga om regeringen planerar en ändring av det finländska systemet. Minister Risikko svarade på regeringens vägnar att man inte har några sådana planer. Det var ett klart besked och innebär att det inte blir några ändringar under denna regeringsperiod. Däremot sa ministern att regeringen nog funderar över hur man skall kunna stöda de familjer, t.ex. ensamförsörjarna, som har det sämst ställt ur ekonomisk synvinkel. Det är en reform som nog är nödvändig och vi hoppas att den kommer snarast möjligt.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00