Henriksson: Sysselsättningen i nyckelposition

31.03.2008 kl. 14:21
Riksdagen har under veckan debatterat regeringens förslag till budgetramar för åren 2009-2012. Vi har år av stark ekonomisk tillväxt bakom oss. Sysselsättningsläget har utvecklats mycket positivt. Antalet arbetstillfällen som skapats övergår långt de som upphört, och arbetslösheten har sjunkit till något över 6 %. Med detta i bagaget vet vi att de år vi har framför oss troligen kommer att präglas av en något avmattad tillväxt, främst beroende på minskat utbud av arbetskraft.

Då vi blickar framåt finns det vissa orosmoln på himlen. Ekonomin i U.S.A är en sådan. Den har ändå vårt lands regering och riksdag svårt att påverka. Därför är det skäl för oss att koncentrera våra åtgärder på riskmoment och orosmoln som vi själva kan medverka till att minimera, i bästa fall helt undgå. Ur den här synvinkeln sett är det rätt och riktigt av regeringen att slå fast att det viktigaste målet när vi förbereder oss för kommande tider, är att höja sysselsättningen ytterligare.

Vi vet att antalet unga som kommer in på arbetsmarknaden härefter årligen understiger antalet personer som stiger ut ur det aktiva arbetslivet. För att vi skall klara av att möta framtidens arbetskraftsbehov, för att vi skall lyckas förbli ett konkurrenskraftigt land och för att vi skall lyckas finansiera välfärden framöver, behöver vi målmedvetet satsa på åtgärder som gynnar tillgången på arbetskraft.

Vi behöver olika typer av satsningar. Bland annat på de unga, på de yrkesverksamma och på invandrarna. De unga behöver garanteras utbildning och hindras från utanförskap. Att söka sig till yrken inom vård och omsorg måste bli mera lockande. De yrkesverksamma behöver stödas med åtgärder som bibehåller motivationen och ”orken” i arbetslivet, och som underlättar att kombinera familj och arbetsliv. Och då det gäller invandrarna behöver vi bedriva en aktiv ansvarsfull integrerande invandrarpolitik.

Sådana åtgärder är bland annat att regeringen föreslår ökade anslag för att ytterligare öka antalet studieplatser inom yrkesutbildningen, ökad satsning på grundläggande utbildning för invandrare samt satsningar för att hindra ungas utslagning. Just för att förhindra att unga marginaliseras satsar regeringen nu på utvidgat stöd till ungdomsverkstäderna och den uppsökande verksamheten.

Alla mänskor som vill vara aktiva i arbetslivet borde också i praktiken ges möjlighet därtill. Så är inte fallet till alla delar i dagens Finland. Bland annat de funktionshindrade har ofta svårt att hitta jobb, trots utbildning. Glädjande nog lyfts också dessa upp i rambudgetförslaget där anslag nu riktas till åtgärder som främjar återinträde i arbetet bland mänskor med funktionshinder.

De pensionärer som vill återgå till arbetslivet i större eller mindre utsträckning skall vi också ta vara på. En annan med dem besläktad grupp som det vore skäl att lyfta fram, är de personer som har deltidspension eller delinvalidpension. Många av dem skulle gärna jobba deltid så långt som krafterna tillåter, men dagens strama inkomstgränssystem som inte följer den allmänna löneutvecklingen, gör det ofta olönsamt och besvärligt såväl för individen själv som för arbetsgivaren. Här finns det anledning att se över systemen och utveckla dem så att också de som är på deltidspension kan sporras till deltidsarbete i den mån den personliga fysiken tillåter.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37