Henriksson: Sysselsättningen i nyckelposition

31.03.2008 kl. 14:21
Riksdagen har under veckan debatterat regeringens förslag till budgetramar för åren 2009-2012. Vi har år av stark ekonomisk tillväxt bakom oss. Sysselsättningsläget har utvecklats mycket positivt. Antalet arbetstillfällen som skapats övergår långt de som upphört, och arbetslösheten har sjunkit till något över 6 %. Med detta i bagaget vet vi att de år vi har framför oss troligen kommer att präglas av en något avmattad tillväxt, främst beroende på minskat utbud av arbetskraft.

Då vi blickar framåt finns det vissa orosmoln på himlen. Ekonomin i U.S.A är en sådan. Den har ändå vårt lands regering och riksdag svårt att påverka. Därför är det skäl för oss att koncentrera våra åtgärder på riskmoment och orosmoln som vi själva kan medverka till att minimera, i bästa fall helt undgå. Ur den här synvinkeln sett är det rätt och riktigt av regeringen att slå fast att det viktigaste målet när vi förbereder oss för kommande tider, är att höja sysselsättningen ytterligare.

Vi vet att antalet unga som kommer in på arbetsmarknaden härefter årligen understiger antalet personer som stiger ut ur det aktiva arbetslivet. För att vi skall klara av att möta framtidens arbetskraftsbehov, för att vi skall lyckas förbli ett konkurrenskraftigt land och för att vi skall lyckas finansiera välfärden framöver, behöver vi målmedvetet satsa på åtgärder som gynnar tillgången på arbetskraft.

Vi behöver olika typer av satsningar. Bland annat på de unga, på de yrkesverksamma och på invandrarna. De unga behöver garanteras utbildning och hindras från utanförskap. Att söka sig till yrken inom vård och omsorg måste bli mera lockande. De yrkesverksamma behöver stödas med åtgärder som bibehåller motivationen och ”orken” i arbetslivet, och som underlättar att kombinera familj och arbetsliv. Och då det gäller invandrarna behöver vi bedriva en aktiv ansvarsfull integrerande invandrarpolitik.

Sådana åtgärder är bland annat att regeringen föreslår ökade anslag för att ytterligare öka antalet studieplatser inom yrkesutbildningen, ökad satsning på grundläggande utbildning för invandrare samt satsningar för att hindra ungas utslagning. Just för att förhindra att unga marginaliseras satsar regeringen nu på utvidgat stöd till ungdomsverkstäderna och den uppsökande verksamheten.

Alla mänskor som vill vara aktiva i arbetslivet borde också i praktiken ges möjlighet därtill. Så är inte fallet till alla delar i dagens Finland. Bland annat de funktionshindrade har ofta svårt att hitta jobb, trots utbildning. Glädjande nog lyfts också dessa upp i rambudgetförslaget där anslag nu riktas till åtgärder som främjar återinträde i arbetet bland mänskor med funktionshinder.

De pensionärer som vill återgå till arbetslivet i större eller mindre utsträckning skall vi också ta vara på. En annan med dem besläktad grupp som det vore skäl att lyfta fram, är de personer som har deltidspension eller delinvalidpension. Många av dem skulle gärna jobba deltid så långt som krafterna tillåter, men dagens strama inkomstgränssystem som inte följer den allmänna löneutvecklingen, gör det ofta olönsamt och besvärligt såväl för individen själv som för arbetsgivaren. Här finns det anledning att se över systemen och utveckla dem så att också de som är på deltidspension kan sporras till deltidsarbete i den mån den personliga fysiken tillåter.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00