Nylund: Långsiktig trafikpolitik ger balans

04.04.2008 kl. 15:31
I tisdags diskuterade riksdagen den trafikpolitiska redogörelsen, men tyvärr föll frågan till stor del i skymundan av andra rikspolitiska händelser. Den trafikpolitiska redogörelsen och trafikpolitiken är ändå en av de viktigaste grundläggande framtidsfrågorna för att vårt samhälle skall fungera och vara konkurrenskraftigt. Genom den trafikpolitiska redogörelsen vill man göra trafikpolitiken mera långsiktig och förutom trafikleder betonas även andra trafikpolitiska aspekter, exempelvis trafiksäkerhet.

Finland är ett stort men glesbebyggt land, där till och med en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Finlands särförhållanden vad gäller geografi och befolkning ställer mycket stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Därför måste trafiklösningarna och infrastruktur stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i landet. Eftersom trafiken är en naturlig del av vårt liv bör trafiklösningar också fungera så att de stöder människors vardag, men också sörjer för näringslivets transportbehov. En fungerande logistik är en grundläggande förutsättning för ett blomstrande näringsliv.

EU:s toppmöte fattade i mars 2007 beslut om att klimatförändringen bör stävjas. För Finland innebär beslutet att 16 % ska minskas i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, och till dem hör trafiken. Trafiksektorn är egentligen den sektorn som ökat sina utsläpp de senaste åren, och inte minst därför är det viktigt att samhället satsar på kollektivtrafik där det låter sig göras. Med hjälp av t.ex. investeringar i den spårbundna kollektivtrafiken i huvudstadsregionen kan personbilstrafiken, och därmed även koldioxidutsläppen, fås att minska. Vi får ändå inte glömma den inte minst ur folkhälsosynvinkel så viktiga gång- och cykeltrafiken utan vi måste också satsa på fungerande trygga lättrafikleder. Den förnyade bil- och fordonsbeskattningen kommer med säkerhet att uppmuntra befolkningen att övergå till nya bilar med lägre utsläpp och detta kommer att minska utsläppen från trafiken avsevärt.

Den regionala balansen i utvecklingen av infrastrukturen i redogörelsen är god och de olika regionernas särdrag tas i beaktande. I stora delar av landet finns det dock inget alternativ till den egna bilen och privatbilismen, och här är de ökade satsningarna på såväl basvägnätet, det lägre allmänna vägnätet och de enskilda vägarna oumbärliga.
Det är viktigt att de långsiktiga trafikpolitiska planer som nu görs upp i stora drag bibehålls oberoende av regeringens politiska sammansättning. Riksdagens skall ha en central roll i den långsiktiga planeringen och de riktlinjer som görs upp av riksdagen måste också respekteras när trafikprojekt förverkligas. Utan en långsiktig trafikpolitik kan vi inte få balans i och lyckas förverkliga alla de trafikprojekt som kräver åtgärder.

Mats Nylund riksdagsledamot, Pedersöre
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00