Nylund: Långsiktig trafikpolitik ger balans

04.04.2008 kl. 15:31
I tisdags diskuterade riksdagen den trafikpolitiska redogörelsen, men tyvärr föll frågan till stor del i skymundan av andra rikspolitiska händelser. Den trafikpolitiska redogörelsen och trafikpolitiken är ändå en av de viktigaste grundläggande framtidsfrågorna för att vårt samhälle skall fungera och vara konkurrenskraftigt. Genom den trafikpolitiska redogörelsen vill man göra trafikpolitiken mera långsiktig och förutom trafikleder betonas även andra trafikpolitiska aspekter, exempelvis trafiksäkerhet.

Finland är ett stort men glesbebyggt land, där till och med en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Finlands särförhållanden vad gäller geografi och befolkning ställer mycket stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Därför måste trafiklösningarna och infrastruktur stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i landet. Eftersom trafiken är en naturlig del av vårt liv bör trafiklösningar också fungera så att de stöder människors vardag, men också sörjer för näringslivets transportbehov. En fungerande logistik är en grundläggande förutsättning för ett blomstrande näringsliv.

EU:s toppmöte fattade i mars 2007 beslut om att klimatförändringen bör stävjas. För Finland innebär beslutet att 16 % ska minskas i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, och till dem hör trafiken. Trafiksektorn är egentligen den sektorn som ökat sina utsläpp de senaste åren, och inte minst därför är det viktigt att samhället satsar på kollektivtrafik där det låter sig göras. Med hjälp av t.ex. investeringar i den spårbundna kollektivtrafiken i huvudstadsregionen kan personbilstrafiken, och därmed även koldioxidutsläppen, fås att minska. Vi får ändå inte glömma den inte minst ur folkhälsosynvinkel så viktiga gång- och cykeltrafiken utan vi måste också satsa på fungerande trygga lättrafikleder. Den förnyade bil- och fordonsbeskattningen kommer med säkerhet att uppmuntra befolkningen att övergå till nya bilar med lägre utsläpp och detta kommer att minska utsläppen från trafiken avsevärt.

Den regionala balansen i utvecklingen av infrastrukturen i redogörelsen är god och de olika regionernas särdrag tas i beaktande. I stora delar av landet finns det dock inget alternativ till den egna bilen och privatbilismen, och här är de ökade satsningarna på såväl basvägnätet, det lägre allmänna vägnätet och de enskilda vägarna oumbärliga.
Det är viktigt att de långsiktiga trafikpolitiska planer som nu görs upp i stora drag bibehålls oberoende av regeringens politiska sammansättning. Riksdagens skall ha en central roll i den långsiktiga planeringen och de riktlinjer som görs upp av riksdagen måste också respekteras när trafikprojekt förverkligas. Utan en långsiktig trafikpolitik kan vi inte få balans i och lyckas förverkliga alla de trafikprojekt som kräver åtgärder.

Mats Nylund riksdagsledamot, Pedersöre
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00