Nylund: Långsiktig trafikpolitik ger balans

04.04.2008 kl. 15:31
I tisdags diskuterade riksdagen den trafikpolitiska redogörelsen, men tyvärr föll frågan till stor del i skymundan av andra rikspolitiska händelser. Den trafikpolitiska redogörelsen och trafikpolitiken är ändå en av de viktigaste grundläggande framtidsfrågorna för att vårt samhälle skall fungera och vara konkurrenskraftigt. Genom den trafikpolitiska redogörelsen vill man göra trafikpolitiken mera långsiktig och förutom trafikleder betonas även andra trafikpolitiska aspekter, exempelvis trafiksäkerhet.

Finland är ett stort men glesbebyggt land, där till och med en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Finlands särförhållanden vad gäller geografi och befolkning ställer mycket stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Därför måste trafiklösningarna och infrastruktur stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i landet. Eftersom trafiken är en naturlig del av vårt liv bör trafiklösningar också fungera så att de stöder människors vardag, men också sörjer för näringslivets transportbehov. En fungerande logistik är en grundläggande förutsättning för ett blomstrande näringsliv.

EU:s toppmöte fattade i mars 2007 beslut om att klimatförändringen bör stävjas. För Finland innebär beslutet att 16 % ska minskas i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, och till dem hör trafiken. Trafiksektorn är egentligen den sektorn som ökat sina utsläpp de senaste åren, och inte minst därför är det viktigt att samhället satsar på kollektivtrafik där det låter sig göras. Med hjälp av t.ex. investeringar i den spårbundna kollektivtrafiken i huvudstadsregionen kan personbilstrafiken, och därmed även koldioxidutsläppen, fås att minska. Vi får ändå inte glömma den inte minst ur folkhälsosynvinkel så viktiga gång- och cykeltrafiken utan vi måste också satsa på fungerande trygga lättrafikleder. Den förnyade bil- och fordonsbeskattningen kommer med säkerhet att uppmuntra befolkningen att övergå till nya bilar med lägre utsläpp och detta kommer att minska utsläppen från trafiken avsevärt.

Den regionala balansen i utvecklingen av infrastrukturen i redogörelsen är god och de olika regionernas särdrag tas i beaktande. I stora delar av landet finns det dock inget alternativ till den egna bilen och privatbilismen, och här är de ökade satsningarna på såväl basvägnätet, det lägre allmänna vägnätet och de enskilda vägarna oumbärliga.
Det är viktigt att de långsiktiga trafikpolitiska planer som nu görs upp i stora drag bibehålls oberoende av regeringens politiska sammansättning. Riksdagens skall ha en central roll i den långsiktiga planeringen och de riktlinjer som görs upp av riksdagen måste också respekteras när trafikprojekt förverkligas. Utan en långsiktig trafikpolitik kan vi inte få balans i och lyckas förverkliga alla de trafikprojekt som kräver åtgärder.

Mats Nylund riksdagsledamot, Pedersöre
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37