Henriksson: I Europas domstolskvarter

05.04.2008 kl. 15:42
Under veckan som gått har jag med riksdagens lagutskott besökt Haag och Luxemburg. Det var utskottets första utlandsresa och resmålen var valda med eftertanke. Det blev tre intensiva dagar, som började på flygfältet på tisdagmorgon med budskapet om byte av utrikesminister. Något jag anade mig till under föregående veckoslut. Sent på torsdagkväll var vi tillbaka i hemlandet, efter att bland annat fått följa med rättegången mot Liberias tidigare diktator Charles Taylor.
Haag betecknas inte utan orsak som det juridiksa centret i EU. Inom EU har man kommit rätt långt med samarbetet för att bekämpa den grova brottsligheten . Vi har Europol som är EU:s enhet för polissamarbete och Eurojust som är enheten för juridiskt samarbete mellan åklagare och domstolar i Europa. Finland har sina utsända tjänstemän i bägge enheterna, liksom alla EU-länder. Rent konkret handlar det om att förebygga brott, motverka den organiserade brottsligheten och medverka till att grova brott som berör mer än ett EU-land kan lösas.

Vi fick bland annat höra om ett sedelförfalskningsfall som började med att man i Finland stött på förfalskade eurosedlar. Caset visade sig sedan ha kopplingar till såväl Norge som Italien, och en betydligt större grupp brottslingar kunde gripas än enbart de som varit verksamma hos oss. Eurojust och Europol spelade här avgörande roller. Också Norge ingår i samarbetet fastän man inte är Eu-medlem. Det var också roligt att se att de nordiska tjänstemännen verkade ha ett synnerligen gott samarbete på det här området.

Sedan besökte vi ICC (International Criminal Court), dvs Internationella Krigsförbrytartribunalen i Haag, som finns i samma välbevakade byggnad som Eurojust. Finland har också en domare i denna tribunal, Erkki Kourola, som berättade för oss om denna unika domstols verksamhet. Just nu behandlar den krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som skett i Afrikanska länder som Kongo, Uganda och Sudan.

Vi fick  också tillfälle att följa med en del av rättegången mot Liberias ex-diktator Charles Taylor, som åtalas på en mängd punkter för krigsförbrytelser, grova övergrepp och brott mot mänskligheten. Livstids fängelse väntar honom. Ett historiskt ögonblick minsann, som jag sent skall glömma. Han satt några meter ifrån oss, bara en vägg av plexiglas skilde oss åt. Tankarna gick till alla de mänskor vars liv han inte visat någon som helst respekt för, till de barn han tvingat till barnsoldater och  hänsynslöst utnyttjat och förstört framtiden för, grymheter som vi helt enkelt har svårt att ta till oss. Samtidigt kändes det bra att han nu satt där på de åtalades bänk och får stå till svars för sina handlingar. Det är redan en vinst för mänskligheten. Runt 100 länder har godkänt ICC fördraget. Utanför står ännu bland andra USA, Kina, Ryssland och Indien - tyvärr.

På torsdag var det dags för besök vid EU-domstolen i Luxemburg. Också där fick vi följa med en rättegång och träffa finländare i tjänst, bland andra domare Alan Rosas.
Allt som allt givande dagar, som nog för mig bevisade att EU verkligen har en viktig roll då det gäller den gemensamma kampen mot den grova brottsligheten mot terrorismen, mänskohandelen, narkotikahandelen, penningtvätt, penningförfalskning mm. Nästa gång lagutskottet får bita i EU-direktiv  som berör Eurojust och Europol, kommer vi att ha betydligt bättre förutsättningar att förstå varför de behövs, och vilken nytta Finland och vi vanliga medborgare faktiskt har av att samarbetet fungerar.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37