Henriksson: I Europas domstolskvarter

05.04.2008 kl. 15:42
Under veckan som gått har jag med riksdagens lagutskott besökt Haag och Luxemburg. Det var utskottets första utlandsresa och resmålen var valda med eftertanke. Det blev tre intensiva dagar, som började på flygfältet på tisdagmorgon med budskapet om byte av utrikesminister. Något jag anade mig till under föregående veckoslut. Sent på torsdagkväll var vi tillbaka i hemlandet, efter att bland annat fått följa med rättegången mot Liberias tidigare diktator Charles Taylor.
Haag betecknas inte utan orsak som det juridiksa centret i EU. Inom EU har man kommit rätt långt med samarbetet för att bekämpa den grova brottsligheten . Vi har Europol som är EU:s enhet för polissamarbete och Eurojust som är enheten för juridiskt samarbete mellan åklagare och domstolar i Europa. Finland har sina utsända tjänstemän i bägge enheterna, liksom alla EU-länder. Rent konkret handlar det om att förebygga brott, motverka den organiserade brottsligheten och medverka till att grova brott som berör mer än ett EU-land kan lösas.

Vi fick bland annat höra om ett sedelförfalskningsfall som började med att man i Finland stött på förfalskade eurosedlar. Caset visade sig sedan ha kopplingar till såväl Norge som Italien, och en betydligt större grupp brottslingar kunde gripas än enbart de som varit verksamma hos oss. Eurojust och Europol spelade här avgörande roller. Också Norge ingår i samarbetet fastän man inte är Eu-medlem. Det var också roligt att se att de nordiska tjänstemännen verkade ha ett synnerligen gott samarbete på det här området.

Sedan besökte vi ICC (International Criminal Court), dvs Internationella Krigsförbrytartribunalen i Haag, som finns i samma välbevakade byggnad som Eurojust. Finland har också en domare i denna tribunal, Erkki Kourola, som berättade för oss om denna unika domstols verksamhet. Just nu behandlar den krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som skett i Afrikanska länder som Kongo, Uganda och Sudan.

Vi fick  också tillfälle att följa med en del av rättegången mot Liberias ex-diktator Charles Taylor, som åtalas på en mängd punkter för krigsförbrytelser, grova övergrepp och brott mot mänskligheten. Livstids fängelse väntar honom. Ett historiskt ögonblick minsann, som jag sent skall glömma. Han satt några meter ifrån oss, bara en vägg av plexiglas skilde oss åt. Tankarna gick till alla de mänskor vars liv han inte visat någon som helst respekt för, till de barn han tvingat till barnsoldater och  hänsynslöst utnyttjat och förstört framtiden för, grymheter som vi helt enkelt har svårt att ta till oss. Samtidigt kändes det bra att han nu satt där på de åtalades bänk och får stå till svars för sina handlingar. Det är redan en vinst för mänskligheten. Runt 100 länder har godkänt ICC fördraget. Utanför står ännu bland andra USA, Kina, Ryssland och Indien - tyvärr.

På torsdag var det dags för besök vid EU-domstolen i Luxemburg. Också där fick vi följa med en rättegång och träffa finländare i tjänst, bland andra domare Alan Rosas.
Allt som allt givande dagar, som nog för mig bevisade att EU verkligen har en viktig roll då det gäller den gemensamma kampen mot den grova brottsligheten mot terrorismen, mänskohandelen, narkotikahandelen, penningtvätt, penningförfalskning mm. Nästa gång lagutskottet får bita i EU-direktiv  som berör Eurojust och Europol, kommer vi att ha betydligt bättre förutsättningar att förstå varför de behövs, och vilken nytta Finland och vi vanliga medborgare faktiskt har av att samarbetet fungerar.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00