Henriksson: I Europas domstolskvarter

05.04.2008 kl. 15:42
Under veckan som gått har jag med riksdagens lagutskott besökt Haag och Luxemburg. Det var utskottets första utlandsresa och resmålen var valda med eftertanke. Det blev tre intensiva dagar, som började på flygfältet på tisdagmorgon med budskapet om byte av utrikesminister. Något jag anade mig till under föregående veckoslut. Sent på torsdagkväll var vi tillbaka i hemlandet, efter att bland annat fått följa med rättegången mot Liberias tidigare diktator Charles Taylor.
Haag betecknas inte utan orsak som det juridiksa centret i EU. Inom EU har man kommit rätt långt med samarbetet för att bekämpa den grova brottsligheten . Vi har Europol som är EU:s enhet för polissamarbete och Eurojust som är enheten för juridiskt samarbete mellan åklagare och domstolar i Europa. Finland har sina utsända tjänstemän i bägge enheterna, liksom alla EU-länder. Rent konkret handlar det om att förebygga brott, motverka den organiserade brottsligheten och medverka till att grova brott som berör mer än ett EU-land kan lösas.

Vi fick bland annat höra om ett sedelförfalskningsfall som började med att man i Finland stött på förfalskade eurosedlar. Caset visade sig sedan ha kopplingar till såväl Norge som Italien, och en betydligt större grupp brottslingar kunde gripas än enbart de som varit verksamma hos oss. Eurojust och Europol spelade här avgörande roller. Också Norge ingår i samarbetet fastän man inte är Eu-medlem. Det var också roligt att se att de nordiska tjänstemännen verkade ha ett synnerligen gott samarbete på det här området.

Sedan besökte vi ICC (International Criminal Court), dvs Internationella Krigsförbrytartribunalen i Haag, som finns i samma välbevakade byggnad som Eurojust. Finland har också en domare i denna tribunal, Erkki Kourola, som berättade för oss om denna unika domstols verksamhet. Just nu behandlar den krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som skett i Afrikanska länder som Kongo, Uganda och Sudan.

Vi fick  också tillfälle att följa med en del av rättegången mot Liberias ex-diktator Charles Taylor, som åtalas på en mängd punkter för krigsförbrytelser, grova övergrepp och brott mot mänskligheten. Livstids fängelse väntar honom. Ett historiskt ögonblick minsann, som jag sent skall glömma. Han satt några meter ifrån oss, bara en vägg av plexiglas skilde oss åt. Tankarna gick till alla de mänskor vars liv han inte visat någon som helst respekt för, till de barn han tvingat till barnsoldater och  hänsynslöst utnyttjat och förstört framtiden för, grymheter som vi helt enkelt har svårt att ta till oss. Samtidigt kändes det bra att han nu satt där på de åtalades bänk och får stå till svars för sina handlingar. Det är redan en vinst för mänskligheten. Runt 100 länder har godkänt ICC fördraget. Utanför står ännu bland andra USA, Kina, Ryssland och Indien - tyvärr.

På torsdag var det dags för besök vid EU-domstolen i Luxemburg. Också där fick vi följa med en rättegång och träffa finländare i tjänst, bland andra domare Alan Rosas.
Allt som allt givande dagar, som nog för mig bevisade att EU verkligen har en viktig roll då det gäller den gemensamma kampen mot den grova brottsligheten mot terrorismen, mänskohandelen, narkotikahandelen, penningtvätt, penningförfalskning mm. Nästa gång lagutskottet får bita i EU-direktiv  som berör Eurojust och Europol, kommer vi att ha betydligt bättre förutsättningar att förstå varför de behövs, och vilken nytta Finland och vi vanliga medborgare faktiskt har av att samarbetet fungerar.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00