Henriksson: I Europas domstolskvarter

05.04.2008 kl. 15:42
Under veckan som gått har jag med riksdagens lagutskott besökt Haag och Luxemburg. Det var utskottets första utlandsresa och resmålen var valda med eftertanke. Det blev tre intensiva dagar, som började på flygfältet på tisdagmorgon med budskapet om byte av utrikesminister. Något jag anade mig till under föregående veckoslut. Sent på torsdagkväll var vi tillbaka i hemlandet, efter att bland annat fått följa med rättegången mot Liberias tidigare diktator Charles Taylor.
Haag betecknas inte utan orsak som det juridiksa centret i EU. Inom EU har man kommit rätt långt med samarbetet för att bekämpa den grova brottsligheten . Vi har Europol som är EU:s enhet för polissamarbete och Eurojust som är enheten för juridiskt samarbete mellan åklagare och domstolar i Europa. Finland har sina utsända tjänstemän i bägge enheterna, liksom alla EU-länder. Rent konkret handlar det om att förebygga brott, motverka den organiserade brottsligheten och medverka till att grova brott som berör mer än ett EU-land kan lösas.

Vi fick bland annat höra om ett sedelförfalskningsfall som började med att man i Finland stött på förfalskade eurosedlar. Caset visade sig sedan ha kopplingar till såväl Norge som Italien, och en betydligt större grupp brottslingar kunde gripas än enbart de som varit verksamma hos oss. Eurojust och Europol spelade här avgörande roller. Också Norge ingår i samarbetet fastän man inte är Eu-medlem. Det var också roligt att se att de nordiska tjänstemännen verkade ha ett synnerligen gott samarbete på det här området.

Sedan besökte vi ICC (International Criminal Court), dvs Internationella Krigsförbrytartribunalen i Haag, som finns i samma välbevakade byggnad som Eurojust. Finland har också en domare i denna tribunal, Erkki Kourola, som berättade för oss om denna unika domstols verksamhet. Just nu behandlar den krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som skett i Afrikanska länder som Kongo, Uganda och Sudan.

Vi fick  också tillfälle att följa med en del av rättegången mot Liberias ex-diktator Charles Taylor, som åtalas på en mängd punkter för krigsförbrytelser, grova övergrepp och brott mot mänskligheten. Livstids fängelse väntar honom. Ett historiskt ögonblick minsann, som jag sent skall glömma. Han satt några meter ifrån oss, bara en vägg av plexiglas skilde oss åt. Tankarna gick till alla de mänskor vars liv han inte visat någon som helst respekt för, till de barn han tvingat till barnsoldater och  hänsynslöst utnyttjat och förstört framtiden för, grymheter som vi helt enkelt har svårt att ta till oss. Samtidigt kändes det bra att han nu satt där på de åtalades bänk och får stå till svars för sina handlingar. Det är redan en vinst för mänskligheten. Runt 100 länder har godkänt ICC fördraget. Utanför står ännu bland andra USA, Kina, Ryssland och Indien - tyvärr.

På torsdag var det dags för besök vid EU-domstolen i Luxemburg. Också där fick vi följa med en rättegång och träffa finländare i tjänst, bland andra domare Alan Rosas.
Allt som allt givande dagar, som nog för mig bevisade att EU verkligen har en viktig roll då det gäller den gemensamma kampen mot den grova brottsligheten mot terrorismen, mänskohandelen, narkotikahandelen, penningtvätt, penningförfalskning mm. Nästa gång lagutskottet får bita i EU-direktiv  som berör Eurojust och Europol, kommer vi att ha betydligt bättre förutsättningar att förstå varför de behövs, och vilken nytta Finland och vi vanliga medborgare faktiskt har av att samarbetet fungerar.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30