Europeiska unionen skall få ett nytt fördrag före parlamentsvalet i juni 2009. Det behövs med tanke på den utvidgning som skett de senaste åren. Annars drabbas unionen av handlingsförlamning.
Finland och 17 andra medlemsländer hann redan godkänna den konstitution för EU som föreslogs sommaren 2005, men folkomröstningar i Holland och Frankrike fällde förslaget. Nu görs ett nytt försök med ett förslag, där de väsentliga förbättringarna finns kvar.
Med tanke på trovärdigheten är det angeläget att Europeiska unionen görs mera öppen, förståelig och demokratisk. EU skall representera god förvaltning. För små länder som Finland är det till fördel med klara spelregler. I uppgörelser som bygger på diplomati och överenskommelser mellan regeringarna tar de stora för sig.
Det sker inte stora förändringar i kompetensfördelningen mellan unionen och medlemsstaterna. Fortfarande gäller principen att unionen har bara de befogenheter som medlemsstaterna godkänt. De nationella parlamenten har i fortsättningen åtta veckor - mot sex nu - för att sätta sig in i lagförslagen. Det betyder att riksdagens ställning stärks, bland annat i granskningen av att subsidiaritetsprincipen följs, att frågor sköts på rätt nivå.
Det folkvalda parlamentets ställning stärks i lagstiftningen och den ekonomiska politiken. Det sker delvis på Europeiska kommissionens bekostnad. Minskningen av antalet parlamentariker görs med omsorg om små medlemsstater, som kommer att ha flera ledamöter i relation till invånarantalet än stora medlemsstater. Finland förlorar likväl ett mandat, och det blir en stor utmaning för Sfp att få en egen representant invald i fortsättningen för att bevaka den svenska språk- och kulturgruppens speciella intressen.
En stor förbättring är att en rättighetsstadga införs i reformfördraget. I 54 paragrafer fastslås medborgarnas politiska, sociala och ekonomiska rättigheter. Stadgandena blir bindande för medlemsstaterna med undantag för England och Polen som motsatte sig nya rättigheter eller intrång i brittisk och polsk lagstiftning. Undantagen är att beklaga.
De institutionella förändringarna i skötseln av utrikespolitiken är motiverade. Utrikespolitiken kommer att ledas av "en hög representant för utrikes- och säkerhetspolitik". Den nya posten kallas inte för utrikesminister som i förslaget till konstitution. EU behövs som en aktiv och stark aktör i den globaliserande världen. I det arbetet - vid det gemensamma bordet - kan och bör Finland vara en aktiv part.
Det nya fördraget skall ses som en internationell överenskommelse. EU är varken en förbundsstat eller ett mellanstatligt förbund. Dörren hålls öppen för nya medlemmar, eftersom maximiantalet 27 medlemsländer strukits. En grundförutsättning är att sökande godkänner unionens värdegrund. Dörren är öppen även för utträde i fortsättningen.
Gruppanföranden |
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse
Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
