Europeiska unionen skall få ett nytt fördrag före parlamentsvalet i juni 2009. Det behövs med tanke på den utvidgning som skett de senaste åren. Annars drabbas unionen av handlingsförlamning.

Finland och 17 andra medlemsländer hann redan godkänna den konstitution för EU som föreslogs sommaren 2005, men folkomröstningar i Holland och Frankrike fällde förslaget. Nu görs ett nytt försök med ett förslag, där de väsentliga förbättringarna finns kvar.
Med tanke på trovärdigheten är det angeläget att Europeiska unionen görs mera öppen, förståelig och demokratisk. EU skall representera god förvaltning. För små länder som Finland är det till fördel med klara spelregler. I uppgörelser som bygger på diplomati och överenskommelser mellan regeringarna tar de stora för sig.

Det sker inte stora förändringar i kompetensfördelningen mellan unionen och medlemsstaterna. Fortfarande gäller principen att unionen har bara de befogenheter som medlemsstaterna godkänt. De nationella parlamenten har i fortsättningen åtta veckor - mot sex nu - för att sätta sig in i lagförslagen. Det betyder att riksdagens ställning stärks, bland annat i granskningen av att subsidiaritetsprincipen följs, att frågor sköts på rätt nivå.

Det folkvalda parlamentets ställning stärks i lagstiftningen och den ekonomiska politiken. Det sker delvis på Europeiska kommissionens bekostnad. Minskningen av antalet parlamentariker görs med omsorg om små medlemsstater, som kommer att ha flera ledamöter i relation till invånarantalet än stora medlemsstater. Finland förlorar likväl ett mandat, och det blir en stor utmaning för Sfp att få en egen representant invald i fortsättningen för att bevaka den svenska språk- och kulturgruppens speciella intressen.

En stor förbättring är att en rättighetsstadga införs i reformfördraget. I 54 paragrafer fastslås medborgarnas politiska, sociala och ekonomiska rättigheter. Stadgandena blir bindande för medlemsstaterna med undantag för England och Polen som motsatte sig nya rättigheter eller intrång i brittisk och polsk lagstiftning. Undantagen är att beklaga.

De institutionella förändringarna i skötseln av utrikespolitiken är motiverade. Utrikespolitiken kommer att ledas av "en hög representant för utrikes- och säkerhetspolitik". Den nya posten kallas inte för utrikesminister som i förslaget till konstitution. EU behövs som en aktiv och stark aktör i den globaliserande världen. I det arbetet - vid det gemensamma bordet - kan och bör Finland vara en aktiv part.

Det nya fördraget skall ses som en internationell överenskommelse. EU är varken en förbundsstat eller ett mellanstatligt förbund. Dörren hålls öppen för nya medlemmar, eftersom maximiantalet 27 medlemsländer strukits. En grundförutsättning är att sökande godkänner unionens värdegrund. Dörren är öppen även för utträde i fortsättningen.