Henriksson: Vem hjälper i nöden?

15.04.2008 kl. 08:57
Vem hjälper i nöden?  Finland vill vara Europas tryggaste land 2015. Vad innebär det i praktiken? Den frågan diskuterade jag i en paneldebatt under veckan som arrangerades av Finlands Brandmannaförbund (SPAL).

För mig innebär ett tryggt Finland, att jag kan räkna med att hjälpen finns där då den behövs. Att jag kan känna mig trygg i min närmiljö, såväl ute på gator och torg som i hemmet. Att jag får kontakt till nödcentralen då en olycka eller en sjukdomsattack inträffat. Att de förstår vad jag säger och snabbt kan skicka den hjälp som behövs, och att vården fungerar då man behöver akut sjukvård. Att jag kan lita på vår polis och vårt domstolsväsende och också på vårt bankväsende.

Överlag kan man väl säga att Finland ännu idag är ett relativt tryggt land. Det förekommer ändå stora variationer, och brottsligheten i huvudstadsregionen är av en helt annan kaliber än på månget annat håll i landet. Tittar vi igen på vad som sker inom hemmets väggar, visar vi dessvärre skrämmande siffror jämfört med våra övriga nordiska länder då det gäller antalet dödsfall på grund av familjevåld. I fjol dog runt 20 kvinnor i sviterna av våld i hemmet. Vi har med andra ord all anledning att se om vårt hus. Framförallt gäller det att motarbeta utanförskap och djupa samhällsklyftor.

Rent konkret gick diskussionen i paneldebatten snabbt in på brandmännens pensionsålder. Idag är den 65 år och brandmännen själva anser den vara på tok för hög. Det är inte svårt att förstå dem. Som brandman skall du vara i ytterst god kondition och klara av samma krävande livräddningsuppdrag då du är 60 år som då du var 30 år. Det ställer en enorm press på såväl den fysiska som den psykiska hälsan. Ytterst handlar det också om vår säkerhet som medborgare. Vi är vana att lita på en duktig brandkår, att gossarna (och flickorna) orkar bära och rökdyka i alla sammanhang då det behövs. Vad gör vi då, när medelåldern bland brandmännen stiger, och vi snart har en kår bestående av enbart 50 + brandmän? Vågar vi fortfarande lita på att de klarar av samma uppdrag som i yngre år? Ett flertal utredningar ger klara besked. Prestationsförmågan hos t. ex. en 62 åring är något helt annat än hos 30-40 -åringen. I regeringsprogrammet sägs att frågan om brandmännens pensionsålder skall lösas under den här regeringsperioden. Jag utgår från att den ansvariga ministern tar saken på allvar. Gör man inget, borde man samtidigt acceptera att räddningsnivån sänks vartefter våra brandkårer blir äldre.

Sedan har riksdagen också debatterat nödcentralerna under veckan. Kort och gott kan vi säga att man över partigränserna var eniga om att vi inte skall gå in för större nödcentralområden. Det finns tillräckligt med problem redan i dagens system. Jag hoppas att den ansvariga inrikesministern också tar riksdagens åsikt på allvar. För oss i Österbotten är bevarande av Österbottens nödcentral i Vasa en förutsättning för en fungerande service också på svenska. Faktum är att vår nödcentral inte idag alltid fungerar så som man skulle önska. Därmed står det fullständigt klart att i en ännu större enhet, som eventuellt inte ens skulle finnas i en starkt tvåspråkig stad som Vasa, skulle den svenska servicen riskera att försämras betydligt. Det har inte ett land som vill vara Europas tryggaste år 2015 råd med.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15