Muntlig fråga om sälstammen

18.04.2008 kl. 14:55

I gårdagens plenum ställde Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér en muntlig fråga om sälstammen och fisket i Finland. Den finländska fångstkvoten för i år är 685 gråsälar, men i praktiken uppfylls tillståndet endast till hälften. Att Finland en gång lyckades freda den utrotningshotade gråsälen var viktigt. Nu har gråsälsstammen i Östersjön fördubblats på fem år till cirka 20 700 djur. Av dessa finns runt hälften i Finland, och allra mest på Åland, där stammen uppgår till runt 7 000 gråsälar. Denna stora mängd orsakar stora förluster för yrkesfiskarna, trots de i och för sig viktiga sälskadeersättningarna. På Åland är problemet inte endast att sälarna äter fisken från näten utan också att de skrämmer bort fångsten från goda fiskevatten. I synnerhet har fångsten av gös blivit lidande på Åland. Vad, frågade Nauclér, anser jord- och skogsbruksministern att storleken på en lämplig sälstam är så att den inte oskäligt stör fisket och vad tänker regeringen göra för att underlätta fångsten av sälar?

I sitt svar sade sig jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila (c) vara medveten om sälproblemet och meddelade att bland annat förhandlingar förts med EU:s kommission rörande möjligheterna att utbetala ersättning för sältålighet. Då skulle det bli möjligt att stöda anskaffningen av sältliga fiskenät. Det är denna typ av åtgärder som är aktuella, sade ministern. Problemet är extra svårt just därför att sälarna äter fiskar som borde fångas eller laxar som borde färdas mot norr. Vilken som är den rätta storleken på sälstammen vågade ministern inte uttala sig om, men hon sade sig vara på det klara med att denna stam måste minskas.
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30