Wideroos: Klientavgifterna

22.04.2008 kl. 09:42
Det är förståeligt att regeringens förslag om en väcker diskussion både i riksdagen och utanför riksdagen. Det är klart att ingen vill ha höjda avgifter, inte höjda skatter heller för den delen. Samtidigt är det ju så att den välfärd som vi alla stöder och kämpar för måste finansieras. Senast klientavgifterna (dit dagvårdsavgifterna också räknas) höjdes var 2002.
Redan under förra regeringen tillsattes en arbetsgrupp för att utreda behovet av en förhöjning av dessa avgifter. Arbetsgruppen gjorde också förslag till höjningar, men dåvarande regeringen valde att avstå från en höjning. Så  här i efterskott skulle det kanske ha varit klokt att ta en mindre höjning då för att undvika en högre höjning nu. Men det är historia!  Regeringens förslag handlar  dock inte enbart om en höjning - det kommer också andra förändringar som inte enbart är negativa. Familjebegreppet gällande avgifter för barndagvård skall ses över. Avsikten är att det skall motsvara familjens faktiska situation så långt som möjligt.
Efter ändringen kommer storleken på familjen att räknas ut efter hur många personer det finns i familjen: föräldrar eller andra vårdnadshavare och minderåriga barn som bor tillsammans med dem i samma hushåll. Tidigare var det så att man beaktade högst två av de barn som omfattades av rätten till barndagvård. Det betyder att de familjer som har många barn vinner på reformen och får således sänkta avgifter. Den högsta avgiften stiger från 200 euro per månad till 233 euro. Alltså får också en del höjda avgifter.
Den mycket omdiskuterade nollavgiften kvarstår, vilket nog är en viktig princip. Ingen skall behöva avstå från dagvård för barnen p.g.a. bristande ekonomiska resurser. När denna reform träder i kraft kommer klientavgifterna att justeras vartannat år, vilket innebär att man undviker problemet med att man med långa tidsintervaller höjer avgifterna relativt mycket.
Det här är ett exempel på beslut som inte är speciellt lätta, men dock nödvändiga. Välfärden måste finansieras och i Finland har vi ett system som består av en kombination av skattefinansiering och avgiftsfinansiering. Kommunernas ekonomi varierar, men det är givet att utan att avgiftsfinansiera en del av vården klarar kommunerna inte av sina skyldigheter. År 1997 utgjorde avgifterna 8,9 % av kommunernas driftskostnader. År 2006 var motsvarande siffra 7,4 %. Det visar att det är nödvändigt att göra något nu och faktiskt och faktiskt också fatta sådana beslut som håller på lång sikt. Även om de är impopulära.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00