Wideroos: KSSR-processen

22.04.2008 kl. 09:45
Från och med 1.1.2009 sker 32 kommunsammanslagningar med 99 sammangåendekommuner. Det innebär att antalet kommuner minskar med 67. Från att vi i Finland nu har 415 kommuner har vi 348 kommuner från början av 2009, .
Det är mycket siffror, men det visar att det sker en hel del kommunreformer på frivillig väg.
Det är säkert så att regeringens KSSR-projekt har sin andel. I kommunerna harman allt mer börjat diskutera framtiden på sikt. Alltför länge har debattenrört sig om föregående års bokslut och nästa års budget. Kommunernas verksamhethandlar emellertid om mycket mera. Framtiden handlar varken om bokslut ellerettårsbudgeter. Det handlar om hur vi överhuvudtaget skall klara servicen iframtiden. Och svaret är varken enkelt eller entydigt. Kommunernas och kommuninvånarnas behov varierar. Det som fungerar i Helsingfors behöver nödvändigtvis inte fungera i Oravais och tvärtom.
Hela KSSR-processen handlar om att varje kommun måste göra sin egen utvärdering utgående från den situation man har. Den utvärderingen måste utgå frånkommuninvånarnas behov av service på lång sikt. Jag är övertygad om att kommunernas tjänstemän och förtroendevalda har förmågan att göra dessa bedömningar. Det behövs inte en "katekes" uppifrån och det behövs inte heller en pekpinne från de stora kommuner som tycker att en kommunreform är det enda rätta.
KSSR-processen är nödvändig och det var viktigt att regeringen tryckte på startknappen. Lika viktigt är att vi nu låter kommunerna jobba med de samarbetsmodeller man tagit fram.Vi kommer säkert att se flere kommunreformer de kommande åren. Men de skall växa fram av sig själva och vara väl underbyggda. Ordergivning och hot brukar sällan leda till goda resultat. Däremot blir det nog om man visar ömsesidig respekt och tålamod för ett demokratiskt beslutsfattande.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30