Henriksson: Lag om alkolås

22.04.2008 kl. 09:47
 Fortfarande skördar trafiken allt för många liv i vårt land.  Inte sällan har alkoholen en andel. Undersökningar visar att en rattfyllerist är inblandad i ungefär var fjärde trafikolycka med dödlig utgång. Därför är det viktigt att vi med olika åtgärder försöker förbättra trafiksäkerheten och minska rattfylleriet.

Före riksdagsvalet talade jag varmt för utvecklandet av systemet med alkolås som alternativ till körförbud då någon gjort sig skyldig till rattfylleri. Nu föreslår regeringen att detta system blir permanent efter den treåriga försöksperioden som utgår i sommar. Jag välkomnar detta lagförslag mycket varmt.

En närmare titt på rattfylleribrottens utveckling, visar att vi år 2005 hade 25 765 fall av rattfylleri i vårt land. Enligt uppgift har antalet ökat med 7 % under år 2007. I dessa siffror ser vi naturligtvis inte alla de som undgått polisens blåstest, och därmed klarat sig utan att bli fast. Iögonfallande är att antalet grova rattfylleribrott utgör ca 60 % av alla registrerade fall. Det är inte särskilt uppmuntrande läsning. Ju högre alkoholhalt i blodet chauffören har, dess större risk kan man utgå från att personen är för sina medtrafikanter

Nå, hur kan det bli bättre med alkolåset då, kan man ju fråga sig? Har det någon effekt då det gäller att förebygga rattfylleri? Ett entydigt svar är att trafiksäkerheten åtminstone inte försämras genom permanentandet av alkolåssystemet. Som känt så är det inte alltför ovanligt att den som en gång gjort sig skyldig till rattfylleri, faller dit på nytt. Just för förebyggande av återfall kan alkolåset komma att få betydelse. En bil med installerat alkolås startar inte ifall föraren i blåstestet registreras vara påverkad.

Enligt förslaget skall alkolås, eller övervakad körrätt som det kallas i lagen, kunna användas som alternativ till körförbud ifall den som är misstänkt för rattfylleri själv begär det. Personen får då ett såkallat alkolåskörkort. Före det beviljas skall den misstänkte också besöka läkare eller annan yrkesutbildad person inom vården för att diskutera användningen av berusningsmedel och deras inverkan på hälsan samt de möjligheter det finns att få vård för sitt missbruk. Under den tid den övervakade körrätten gäller (1-3 år) får personen inte framföra något annat fordon än det där alkolåset finns installerat. Bryter man mot reglerna förfaller körrätten, och körförbud utfärdas istället.

Den största enskilda nackdelen med alkolåset är kostnaden. Det är fortfarande relativt dyrt, och den misstänkte skall själv stå för kostnaderna i sin helhet. Varefter tekniken utvecklas sjunker säkert också priset och jag hoppas att vi får se en sådan utveckling att alkolås hör till standardutrustningen i våra framtida bilar. Det finns teorier om att det kommer att bli möjligt att ratten i bilen kan avgöra huruvida chauffören är nykter eller inte, och det låter onekligen spännande.

Alkolåset kan också ha positiva effekter då det gäller att främja trafiksäkerheten inom yrkestrafiken. Då det gäller våra skolskjutsar finns det en rekommendation från 2006 om att alkolås borde användas i bilar som skjutsar skolbarn. Jag tycker att vi snarast möjligt borde vara redo att diskutera också "permanentandet" av den rekommendationen, så att det skulle bli obligatoriskt med alkolås i bilar som används för att skjutsa skolbarn. Det ligger i allmänhetens, föräldrarnas och barnens intresse.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37