Henriksson: Lag om alkolås

22.04.2008 kl. 09:47
 Fortfarande skördar trafiken allt för många liv i vårt land.  Inte sällan har alkoholen en andel. Undersökningar visar att en rattfyllerist är inblandad i ungefär var fjärde trafikolycka med dödlig utgång. Därför är det viktigt att vi med olika åtgärder försöker förbättra trafiksäkerheten och minska rattfylleriet.

Före riksdagsvalet talade jag varmt för utvecklandet av systemet med alkolås som alternativ till körförbud då någon gjort sig skyldig till rattfylleri. Nu föreslår regeringen att detta system blir permanent efter den treåriga försöksperioden som utgår i sommar. Jag välkomnar detta lagförslag mycket varmt.

En närmare titt på rattfylleribrottens utveckling, visar att vi år 2005 hade 25 765 fall av rattfylleri i vårt land. Enligt uppgift har antalet ökat med 7 % under år 2007. I dessa siffror ser vi naturligtvis inte alla de som undgått polisens blåstest, och därmed klarat sig utan att bli fast. Iögonfallande är att antalet grova rattfylleribrott utgör ca 60 % av alla registrerade fall. Det är inte särskilt uppmuntrande läsning. Ju högre alkoholhalt i blodet chauffören har, dess större risk kan man utgå från att personen är för sina medtrafikanter

Nå, hur kan det bli bättre med alkolåset då, kan man ju fråga sig? Har det någon effekt då det gäller att förebygga rattfylleri? Ett entydigt svar är att trafiksäkerheten åtminstone inte försämras genom permanentandet av alkolåssystemet. Som känt så är det inte alltför ovanligt att den som en gång gjort sig skyldig till rattfylleri, faller dit på nytt. Just för förebyggande av återfall kan alkolåset komma att få betydelse. En bil med installerat alkolås startar inte ifall föraren i blåstestet registreras vara påverkad.

Enligt förslaget skall alkolås, eller övervakad körrätt som det kallas i lagen, kunna användas som alternativ till körförbud ifall den som är misstänkt för rattfylleri själv begär det. Personen får då ett såkallat alkolåskörkort. Före det beviljas skall den misstänkte också besöka läkare eller annan yrkesutbildad person inom vården för att diskutera användningen av berusningsmedel och deras inverkan på hälsan samt de möjligheter det finns att få vård för sitt missbruk. Under den tid den övervakade körrätten gäller (1-3 år) får personen inte framföra något annat fordon än det där alkolåset finns installerat. Bryter man mot reglerna förfaller körrätten, och körförbud utfärdas istället.

Den största enskilda nackdelen med alkolåset är kostnaden. Det är fortfarande relativt dyrt, och den misstänkte skall själv stå för kostnaderna i sin helhet. Varefter tekniken utvecklas sjunker säkert också priset och jag hoppas att vi får se en sådan utveckling att alkolås hör till standardutrustningen i våra framtida bilar. Det finns teorier om att det kommer att bli möjligt att ratten i bilen kan avgöra huruvida chauffören är nykter eller inte, och det låter onekligen spännande.

Alkolåset kan också ha positiva effekter då det gäller att främja trafiksäkerheten inom yrkestrafiken. Då det gäller våra skolskjutsar finns det en rekommendation från 2006 om att alkolås borde användas i bilar som skjutsar skolbarn. Jag tycker att vi snarast möjligt borde vara redo att diskutera också "permanentandet" av den rekommendationen, så att det skulle bli obligatoriskt med alkolås i bilar som används för att skjutsa skolbarn. Det ligger i allmänhetens, föräldrarnas och barnens intresse.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15