Miniminivåerna på dieselskatt i EU bör höjas till samma nivå som skatten på blyfri bensin, men inte mer, blev kontentan av diskussionen och antagandet av det betänkande som den svenske parlamentarikern Olle Schmidt hade lagt fram.
Den bakomliggande orsaken till detta är att man genom olika åtgärder försöker få fram acceptabla lösningar för att begränsa utsläppen, speciellt från vägtransporter. Den nuvarande lagstiftningen, där blyfri bensin och diesel tillåts ha olika minimiskattenivåer och där priset på diesel varierar kraftigt mellan de billigaste respektive dyraste länderna riskerar att leda till att EU-länder konkurrerar med varandra med lägre prissättning på framför allt diesel och därmed bidrar till större totala utsläpp. Detta speciellt eftersom sådana åtgärder riskerar att leda till så kallad "bränsleturism", där människor lockas att köra långa sträckor bara för att hamstra billigt drivmedel.
För att inte de länder som redan nu har höga dieselskatter skall drabbas alltför negativt av denna åtgärd ville EP införa ett tak för hur mycket skatterna får höjas i dessa länder. Personligen tror jag att detta är en viktig utveckling, dels för att på sikt kunna råda bot på de utsläpp som transportbranschen årligen orsakar, men det är även ett led i att få en fullt utvecklad inre marknad inom EU för dessa produkter.
Tilläggas kan att EP i denna fråga endast har en rådgivande roll i förhållande till Ministerrådet, eftersom det handlar om skattepolitik. Huruvida detta genomförs eller inte beror alltså på Rådets beslut framöver.
Henrik Lax
Gruppanföranden |
Riksmötets öppningsdebatt 2008
Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för 2008
Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41
Jubileumsplenum Finland 90 år
I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45
Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen
När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram
Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35
Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)
Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
