Såväl förra regeringen som nuvarande regering har förbundit sig att förverkliga ett utlokaliseringsprogram. Samtidigt har båda regeringarna också beslutit att genomföra ett s.k. produktivitetsprogram. Motiveringarna till båda programmen är likartade.
Åldersstrukturen inom den statliga förvaltningen är sådan att den ställer mycket stora krav på rekryteringen av arbetskraft. Arbetsmarknaden är redan nu i en sådan situation att det är fler människor som lämnar arbetsmarknaden än som kommer in på den. Konkurrensen om arbetskraften är alltså redan ett faktum. Alltså måste staten göra något för att kunna rekrytera kunnig personal.
Både utlokalisering av arbetsplatser och en höjning av produktiviteten i stadsförvaltningen bidrar till en gynnsam utveckling. Det finns emellertid alltid ett men. Det finns statliga funktioner vars uppgift är att ge service på båda nationalspråken. En utlokalisering av sådana funktioner ställer stora krav på beslutsfattarna. Det rimliga kravet är att varje sådant beslut borde innehålla en språklig konsekvensbedömning. Det räcker inte med att man noterar att det behövs service på två språk. Det måste göras en språklig konsekvensbedömning av alla de orter som är föremål för en utlokalisering av sådana statliga funktioner som skall ge service på finska och svenska.
Polisens telefoncentral har utlokaliserats till Kajana och av rapporterna att döma fungerar den dåligt på svenska - om den alls fungerar på svenska. På torsdagens frågetimme fick jag möjlighet att fråga ansvariga minister Holmlund om regeringen när beslutet gjordes, hade tillgång till någon bedömning huruvida man klarar av service på både finska och svenska. Minister Holmlund svarade att i det skedet när man flyttade telefoncentralen till Kajana, har man försökt bedöma hur man kan svara på samtalen på svenska och finska. Hon sa också att eftersom det i offentligheten förekommit uppgifter om att servicen inte är på den förväntade nivån så kommer man att fästa extra uppmärksamhet vid detta.
Som tilläggsfråga undrade jag om regeringen kunde överväga tilläggsresurser för att utbilda personalen i att behärska båda språken. Ministern svarade att om det finns ett klart behov så anser hon att man måste styra tilläggsresurser till Kajana. Det tolkar jag som ett löfte av ministern. Det är helt klart att det behövs mera ekonomiska resurser för språkutbildning. Alltså måste vi nu bevaka vad ministern och regeringen gör föra att förbättra situationen.
Ulla-Maj Wideroos
Gruppanföranden |
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse
Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15
Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården
Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15
Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen
Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30
Remissdebatt om budgetförslaget 2009
Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45
Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar
Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15
Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012
Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
